Ny ”ytterrock” på 50-talshusen sänker energianvändningen

En fasad som inte målats på decennier och ojämn värme i lägenheterna – det blev startskott för ett projekt med tilläggsisolering i Riksbyggens brf Östersundshus nr 14. "Det är roligt att höra hur nöjda de boende är nu efter renoveringen", säger föreningens ordförande Kenneth Nässén.
Bostadsrättsföreningen Östersundshus nr 14
Publicerat: 2019-02-27

Bostadsrättsföreningen Östersundshus nr 14, centralt belägen i Östersund, bildades redan 1959. De sex huskropparna med sammanlagt 138 lägenheter, är så kallade smalhus med fönster åt två håll i lägenheterna – en vanlig hustyp i det svenska folkhemsbygget under 1930–, 1940- och 1950-talen.

Åren hade satt sina spår i husfasaderna, och 2015 fattade styrelsen beslut om fasadrenovering.

Erfarenhetsutbyte med andra fastighetsägare

– Fasaderna hade inte renoverats sedan husen stod klara 1961, och här och var fanns det djupa sprickor. Dessutom upplevdes värmen som ojämn i lägenheterna. Så det var hög tid för åtgärder, säger Kenneth Nässén, ordförande i brf Östersundshus nr 14.

Kenneth NässénInför beslutet tittade styrelsen på andra liknande fastigheter som fasadrenoverats för att lära sig av andras erfarenheter.

– En bostadsrättsförening i grannskapet hade nyligen renoverat sin fasad, men utan att tilläggsisolera samtidigt. Det blev tyvärr inte så bra visade det sig och en vän i byggbranschen rådde oss därför att passa på att tilläggsisolera i samband med renoveringen. 

– Vi vill också glasa in balkongerna, men vi har pausat det tills vidare, säger Kenneth Nässén.

Brandklassat utan miljöfarliga ämnen

Uppdraget för fasadrenoveringen gick till Östersunds-företaget Mästarna G Persson. Valet av tilläggsisolering föll på ett system som gav 50 millimeter utvändig isolering av alla ytterväggar. Isolerskivorna är dränerande och diffusionsöppna, vilket innebär att de inte innehåller något vattentätt skikt.

– Systemet är brandklassat utan tillsats av miljöfarliga ämnen och uppnår brandklass E, säger Tomas Lindbäck, projektledare för puts- och balkongrenovering på Mästarna G Persson.

Våren 2017 startades den första etappen med tre huskroppar som stod klara i november samma år. De resterande tre husen åtgärdades i etapp två, som slutfördes i november 2018. Alla kunde bo kvar i sina lägenheter under arbetet, trots omaket med att ha fönstren skyddstäckta med plast under den varma årstiden.

– Det kan givetvis upplevas som negativt, eftersom man inte kan öppna och vädra som man brukar. Därför försöker vi alltid se till att något fönster inte är skyddstäckt vid den här typen av renoveringar, men i lägenheter med fönster åt bara ett håll måste vi tyvärr täcka alla, säger Tomas Lindbäck.

Djupare fönstersmygar

Exteriört innebar tilläggsisoleringen inte några större förändringar, men invändigt blev fönstren något djupare.

– Med utvändig isolerskiva och ny puts blev fönstersmygarna 63 millimeter djupare. Vi tog bort täckplåtarna runt de befintliga 3-glasfönstren och drevade runt den gamla och nya karmen. Därefter monterades fasadisolering mellan fönstersmyg och ny fönsterkarm, 
något som gör mycket för att minska köldbryggor vid fönstersmygen, säger Tomas Lindbäck.

 Ventilationssystemet behövde inte göras om i samband med tilläggsisoleringen, men de gamla ventilerna byttes ut.

– Ventilerna i husens ursprungliga kallskafferier var i de flesta fall redan borttagna i samband med köksrenoveringar. Vi rev bort övriga äldre ventiler, isolerade i kanalerna med mineralull och monterade nya ventiler på samma ställen. Ventilerna under fönstren flyttade vi ut och monterade tillbaka i liv med den nya fasaden.

Minskad energianvändning och tystare lägenheter

Energibesparingen av tilläggsisoleringen i brf Östersundshus nr 14 har ännu inte utvärderats, eftersom fjärrvärmesystemet först ska injusteras. Men förhoppningen är att den ska ge mer än styrelsens målsättning på minst 10 %.

– Ett annat projekt inom Riksbyggen med samma typ av tilläggsisolering väntas sänka U-värdet på ytterväggarna från 0,37 till 0,24. Det innebär omkring 30 % lägre energiåtgång, säger Tomas Lindbäck.

Fasaden med den nya isoleringen är klädd med slätputs i olika kulörer.

– Den nya färgsättningen lyfte verkligen husen, säger Kenneth Nässén, som efter renoveringen fått många positiva reaktioner från de boende.

– Folk hör av sig och är supernöjda! Många tycker det är otroligt att de fått så varmt och skönt i lägenheterna. Det har också blivit tystare inomhus, vilket är ytterligare en vinst.

Läs mer: Tilläggsisolering kan vara stämmobeslut

En stor åtgärd som exempelvis tilläggsisolering av fastigheten, kan vara en fråga som ska avgöras på bostadsrättsföreningens föreningsstämma. Enligt lagen om ekonomiska föreningar, som omfattar bostadsrättsföreningar, så svarar styrelsen för föreningens organisation och förvaltning. Det innebär bland annat sådant som rör det löpande underhållet av föreningens hus enligt en underhållsplan. Men Bostadsrättslagen stipulerar att beslut som innebär ”väsentliga förändringar av föreningens hus eller mark” – exempelvis en tilläggsisolering – ska fattas på en föreningsstämma.

Om styrelsen i en brf planerar för en tilläggsisolering, bör föreningens medlemmar inledningsvis kallas till ett möte om den planerade åtgärden. På mötet kan kostnader, positiva effekter, tidsplan med mera diskuteras och förankras hos medlemmarna. Om mer fakta i frågan kommer in, kan det vara klokt att löpande kommunicera detta till föreningens medlemmar. Beslut om tilläggsisolering ska därefter fattas på antingen ordinarie föreningsstämma eller vid en extrastämma. Kallelsen ska utfärdas inom intervallet sex till två veckor innan extrastämman äger rum.

Text: Madeleine Appelgren