Ventilationsguide för äldre fastigheter visar vägen till energieffektivisering

Äldre fastigheter med självdrag kan spara upp till 45 procent av energianvändningen genom värmeåtervinning och modern ventilation. Det visar tester genomförda av Sustainable Innovation, Statens fastighetsverk och Lunds universitet, som resulterat i en ventilationsguide för kulturhistoriska byggnader
Åtgärder från Ventilationsguiden har testats på Stockholms slott och gav där en energibesparing på 45 procent i de rum som berördes av åtgärderna. Foto: Wikimedia Commons.
Publicerat: 2019-01-14

För att nå miljömålen måste Sveriges fastighetsbestånd energieffektiviseras – något som är en stor utmaning när det gäller kulturhistoriskt värdefulla äldre fastigheter. Sustainable Innovation, Statens fastighetsverk och Lunds universitet har därför tagit fram en ventilationsguide med fokus på förbättrad inomhusmiljö och minskad energiåtgång. Guiden tipsar bland annat om lösningar som minskar onödigt drag, metoder för värmeåtervinning och regler för såväl ventilation som kulturhistoriska byggnader

– Utmaningen har varit att jämka ihop regelverk för kulturarv med moderna normer och krav gällande inomhusklimat och energianvändning, säger Jan Kristoffersson, projektchef på Sustainable Innovation.

 Varmt och skönt på slottet

Ventilationsguiden är baserad på tester på bland annat Stockholms slott där ett värmeväxlingssystem installerades i en befintlig skorstenskanal, osynlig inomhus och med en fläktlåda på skorstenstoppen. Installationen gav ett påtagligt resultat.

– Mätningarna visade en besparing på 45 procent i de rum som ingick i testet samtidigt som värmekomforten verkar ha blivit bättre genom den förvärmda tilluften, säger Jan Kristoffersson.

Självdrag ger energiförluster

Ventilationsguiden är inriktad på hus med höga kulturhistoriska värden, men kan användas för översyn av ventilation i alla äldre fastigheter – även villor – som är byggda efter självdragsprincipen. Den innebär att uteluft genom undertryck dras in genom fönsterspringor och ventiler och att inomhusluften åker ut i frånluftskanaler i kök, badrum och skorsten. Med den försvinner också värme – man ”eldar för kråkorna”. Med ett värmeväxlarsystem kan denna värme återanvändas. 

Stora energivinster för äldre fastigheter

Lösningen på Stockholms slott har även testats på flerbostadshus av Bebo, Energimyndighetens beställargrupp för energieffektiva flerbostadshus.

– Resultaten visar att fastighetsägare kan spara in upp till 45 procent av energianvändningen med hjälp av de åtgärder som föreslås i ventilationsguiden. Bäst resultat blir det för höga hus med långa skorstenar där värmeväxlingen får större utslag, säger Jan Kristoffersson. 

Informationsguiden är en del av projektet Ventilationslösningar i kulturhistoriska byggnader som delfinansieras av Energimyndighetens program Spara och bevara. Guiden vänder sig till alla som jobbar med förvaltning av byggnader eller som kommer i kontakt med frågorna i samband med renoveringar, ombyggnationer eller rena energieffektiviseringsprojekt.

 

11 tips från ”Energieffektiva lösningar för kulturhistoriska byggnader”

1. Byggnadens kulturhistoriska värden kan vara skyddade enligt lag. Kontrollera vad som gäller för den aktuella byggnaden. PBL:s varsamhetskrav gäller all bebyggelse.

2. Varje byggnad har speciella förutsättningar och värden. Dessa måste definieras och förklaras med hjälp av en byggnadsantikvarie.

3. Tekniska lösningar ska anpassas efter husets egna villkor. Speciallösningar kan behöva tas fram.

4. En verksamhet som ställer stora krav på ventilation kanske inte ska inrymmas i en kulturhistoriskt känslig miljö.

5. I samband med ombyggnad ska diskussion med befintlig hyresgäst föras i ett tidigt skede för att förklara vilka begränsningar byggnaden har.

6. Enkla lösningar, t ex markiser, öppningsbara fönster, gardiner eller anpassad användning av lokalerna kan ofta minska behovet av omfattande system.

7. Inventera äldre, befintliga uppvärmnings- och ventilationssystem. När gamla rökkanaler och kakelugnar kan utnyttjas för nya lösningar minskar behovet av nya kanaler.

8. Undvik så långt möjligt och minimera nödvändiga håltagningar i väggar och bjälklag. Utnyttja befintliga schakt och dragningar. Håltagningar i stommen minskar värdet av husets byggnadstekniska historia.

9. Beroende på byggnadens karaktär bör nya kanaler och ventilationsdon placeras i dolda lägen för att inte upplevelsen av rummen ska påverkas negativt. En avvägning av vilka ingrepp i husets stomme detta kan medföra måste alltid göras.

10. Undertak blir ofta en konsekvens av ventilationskanaler. Undertaken hindrar dock upplevelsen av rumsvolym och eventuella dekorationer i form av taklister och takmålningar.

11. Yttertaket är en byggnads femte fasad. Även om det inte är lika exponerat som övriga fasader är taket en viktig del av byggnaden som helhet, ibland mycket omsorgsfullt utformat. Påbyggnader i form av fläktrum, ventilationshuvar och kanaler bör därför undvikas. Gamla skorstenar kan ofta användas och ibland kompletteras med nya i samma utförande.