Introduktion

Hur fungerar solelsystemet?

Den vanligaste varianten av solel är nätanslutna solsystem. Det innebär att ni kan producera solel som används direkt i byggnaden, men om energin inte räcker till köper ni tillskottsel från elnätet. Om ni i stället producerar mer el än ni gör av med kan ni sälja överskottet till elnätet. Nätägaren kompletterar det vanliga uttagsabonnemanget med ett inmatningsabonnemang och sedan är man fri att sälja elen till valfri elhandlare. Vanligtvis finns ett krav från elhandlaren att man också köper den el man behöver utöver solelen från samma handlare.

Huvudkomponenterna i ett solelsystem är i stort sett desamma oavsett storleken på systemet: solcellspaneler, växelriktare, strömbrytare, energimätare och säkringar. Växelriktaren är navet i solcellssystemet. Dess uppgift är att göra om producerad likströmsenergi från solcellerna till växelström så att den kan användas i våra vanliga eluttag.

 

Ett solelsystem kan också vara fristående med lokal batterilagring av elenergi. Kostnaderna för ett helt fristående system är dock än så länge alldeles för höga jämfört med nätanslutna system.  De lagringssystem som installeras i dag har främst till uppgift att möjliggöra användning av producerad solel under dygnets mörka timmar och på så sätt öka egenanvändningen av producerad solel. Batterilager hjälper också till att jämna ut toppeffekterna på användarsidan, för att minska kostnader för effekttaxor.

Vad påverkar energiutbytet?

Solelproduktionen är direkt beroende av solinstrålningen, som varierar mellan olika orter men också över dagen, över året och även mellan olika år. Det finns också andra faktorer som är viktiga för produktionen. Energiutbytet från solcellerna påverkas mest av solcellernas lutning, orientering och skuggning. Även nedsmutsning och snö kan påverka produktionen.

Energiutbytet från en solcellsanläggning anges i kilowattimmar per år och per kilowatt installerad toppeffekt. Ett enkelt men grovt nyckeltal är att en kilowatt installerad toppeffekt ger cirka 900- 1000 kWh per år under optimala förhållanden i Sverige, vilket motsvarar en yta av solceller på 6-7 m2.

 För att uppnå bästa effekt bör solcellerna ha en lutning på ungefär 45 grader, vara riktat mot söder och ska inte skuggas av träd eller andra byggnader. Man kan dock tillåta ganska stora avvikelser i både lutning och orientering utan att utbytet försämras avsevärt. Hur avvikelser från optimala förhållanden, lutning och orientering, påverkar utbytet framgår av figuren nedan.Figuren visar hur den årliga solinstrålningen normalt varierar med lutning och orientering på en yta i Sverige. Här har referensen satts till en horisontell yta. Om ytan i stället lutar 45 grader mot horisontalplanet och är riktad rakt emot söder så ökar instrålad energi med 12 procent. På en vertikal yta riktad mot öster eller väster minskar instrålad energi till mellan 60 och 65 procent av den energi? som träffar horisontalplanet.

 

För att solcellssystemet ska bli så effektivt som möjligt gäller det att välja växelriktare med omsorg. Bra växelriktare hjälper till att maximera effektiviteten av solcellspaneler och minska den negativa inverkan av skuggade partier. Växelriktarna kan kopplas till flera solcellspaneler genom strängar (strängväxelriktare) eller enskilt till varje modul (mikroväxelriktare). Fördelen med mikroväxelriktare är att de gör systemet mindre känsligt för delskuggning och stödjer bättre produktion av energi från varje modul. Däremot är mikroväxelriktarna ofta dyrare och kan vara svåra att motivera om man inte har särskilt stora utmaningar med skuggiga partier. 

Det finns olika verktyg och hjälpmedel som hjälper dig att räkna ut vilken effekt du kan uppnå med ditt planerade solcellssystem.

 

Fördjupning

  • A.Bengtsson, E.H., D.Larsson och B.Karlsson, SKUGGNINGSHANDBOK Design av solcellssystem för minimerad inverkan av skuggning. 2017, Energiforsk.
 
Dagens solcellsteknik

Dagens solcellsteknik

Det finns i huvudsak två typer av etablerade solceller – kiselceller och tunnfilmssolceller. En fördel med tunnfilmstekniken är att den är väldigt materialsnål, medan kiselcellerna generellt sett är något mer effektiva och har ett lägre pris per kW och kWh.

Globalt sett utgör kiselcellerna närmare 95 procent av världsmarknaden. Kiselcellerna tillverkas antingen som mono- eller polykristallina kiselceller och består av en eller flera halvledarkristaller av kisel med hög renhetsgrad.

Tunnfilm är ett samlingsnamn för ett antal tekniker som har det gemensamt att de aktiva materialen utgör ytterst tunna skikt. Kadmiumtellurid (CdTe) är den vanligast förekommande tunnfilmsolcellen idag, med ca 3 procent global marknadsandel.

Verkningsgraden, det vill säga förhållandet mellan den eleffekt som en modul levererar och instrålad effekt mot modulens yta, för marknadens bästa kiselcellsmoduler är 22 % och för tunnfilmssolceller 18 %12. Solcellernas verkningsgrad bestäms genom mätningar vid standardiserade testförhållanden.

 De flesta tillverkare erbjuder solcellsmoduler med 25 års så kallad effektgaranti, samtidigt som certifierade solcellspaneler antas ha en livslängd på minst 30 år. Värdet av denna garanti kan dock diskuteras och en mer trovärdig garanti är produktgarantin som normalt anges till 10 år. Från det att modulen installeras sjunker verkningsgraden till följd av åldring på storleksordning 0,3-0,5 procent per år. Med 0,5 % per år har alltså en modul med 18 % verkningsgrad i nyskick efter 30 år ungefär 15 % verkningsgrad. Solceller åldras i första hand av solstrålning och höga temperaturer. På så sätt gör vårt nordiska klimat att solceller i Sverige sannolikt håller längre än i varmare delar av världen.

Hur påverkar solcellernas effektivitet kostnaden?

En vanlig invändning till att inte installera solceller är att man väntar på att de ska bli mycket effektivare och billigare. Sannolikheten att det kommer att dyka upp någon helt ny teknik som slår ut dagens etablerade celltyper inom de närmaste fem åren bedöms som minimal. De etablerade teknikerna förbättras sakta men säkert. Priserna fortsätter också att sjunka trots att man redan sett ett fantastiskt prisras de senaste tio åren. I och med att modulpriser sjunkit så har dock andra delar av investeringskostnader blivit mer signifikanta, exempelvis kostnader för installation, projektering, elektronik, osv.

Totalkostnaden för ett solelsystem beror bland annat på hur effektiv själva solcellsmodulen är. Priset per kW för lågeffektiva moduler kan vara lägre än för högeffektiva moduler. Däremot tar lågeffektiva moduler mer plats per kW installerad effekt. Det betyder att lågeffektiva moduler ändå kan bli dyrare eftersom det går åt mer pengar för arbetstid och material när de installeras.

För fasadinstallationer kan en heltäckande solcellsfasad i vissa fall motiveras med att fasadmaterialet i form av lågeffektiva solceller är billigare än en konventionell fasad. Detta var till exempel fallet för ”Stacken” på bilden nedan.

 

Standarder

Standarder är ofta bra källor till kunskap för den som vill lära sig mer om tekniken. Standarder är framtagna för att säkra kvalitén på solelprodukter och system och innehåller vägledningar, krav och andra metoder för att ett solelsystem ska bli säkert, effektivt och hålla länge. Standarder är vanligtvis inte kostnadsfria, men det går att provläsa standardens första del om man söker upp den i webbutiken hos SIS.

 
Hur bidrar solel till klimatpåverkan?

Hur bidrar solel till klimatpåverkan?

De flesta är överens om att solenergi är en viktig del i övergången till koldioxidsnåla energikällor. Användning av solel, liksom all annan förnybar elproduktion, ger stora minskningar av utsläpp av koldioxid i atmosfären jämfört med elproduktion baserad på fossila bränslen. Dessutom kräver solel mindre yta för att producera en viss mängd av energi jämfört med andra förnybara energikällor, speciellt bioenergi.

Solel har minimal miljöpåverkan under den tid då anläggningen är i drift. Den största miljöpåverkan kommer från tillverkningsprocessen för solceller. För att en solcellsanläggning i Sverige ska producera lika mycket el som har gått åt för att tillverka den tar det ungefär 2–3 år2. Eftersom de flesta anläggningar har en livslängd på 30 år är det en liten del på det stora hela. Dessa siffror förbättras allteftersom tillverkningsprocesserna för solcellerna blir alltmer effektiva och drivs med en allt större andel förnybar el.

För att producera vissa typer av solceller behövs en del sällsynta jordartsmetaller eller ämnen som riskerar att ”ta slut” och ämnen som kan vara giftiga.  Kiselsolceller, som är den dominerande tekniken, innehåller inga sällsynta jordartsmetaller eller andra ämnen som riskerar att ”ta slut” och inga direkt giftiga ämnen. I tunnfilmssolceller finns ofta kadmium som är mycket giftigt ämne. De giftiga ämnena förekommer i mycket små mängder och de flesta rapporter pekar på en mycket säker hantering av kadmium i produktionen.

Som beställare har man möjlighet att påverka utvecklingen mot en lägre miljöpåverkan från solel genom att efterfråga produkter med lägsta möjliga negativa effekter på miljö och samhälle. Exempelvis kan beställare ta hjälp av den internationella årliga rapporten, kallad Solar Scorecard, där världens största tillverkare av solceller rankas efter miljöpåverkan3.

Fördjupning

  • Hållbar Utveckling Väst 2017. Solceller och miljöpåverkan. Fördjupningsrapport #1.
 
Varför satsa på solel?

Varför satsa på solel?

Att utreda möjligheterna för solel i samband med antingen nybyggnad eller renovering bör vara lika naturligt som att göra en budget för hela projektet. Det finns flera anledningar varför en fastighetsägare borde satsa på solel. Förutom minskning av kostnader för husets köpta energi och klimatnyttan bidrar solel också ökad miljömedvetenhet hos brukarna. Investering i solel är oftast mer synlig än andra energiåtgärder och kan inspirera brukarna till större varsamhet med energianvändningen i byggnaden. Även fastighetsägarens "gröna image" och ökat fastighetsvärde/ driftnetto kan vara en styrande faktor för solelinvesteringen.

Solelinstallationer bidrar till att utveckla området så att solel på sikt blir en standardlösning i byggandet och renovering. Enligt Energimyndighetens bedömning ska solel år 2040 kunna stå för 5-10 % av Sveriges elproduktion och en strategi för hur vi ska nå dit har presenterats4. För att uppnå målet behövs målmedvetna satsningar från många aktörsgrupper i samhället där fastighetsägare utgör en viktig grupp.

Nyproduktion av byggnader  

För nyproducerade hus gäller särskilda krav på energieffektivitet5. När solel installeras i nya hus bidrar det markant till att uppfylla kraven. Det är däremot bara den solel som momentant används för byggnadens driftel, gemensam belysning och liknande som får tillgodoräknas i kravet. I ett fjärrvärmevärmt hus kan en solelanläggning schablonmässigt reducera energianvändningen med 3–5 kWh per kvm per år i förhållande till byggreglernas krav. För hus med bergvärme är motsvarande siffra 6–8 kWh per kvm per år.

Det hindrar förstås inte att solel används även till lägenheternas hushållsel och el till laddstolpar mm för att spara köpt energi och pengar. För att det ska vara möjligt behöver hela byggnaden ha ett gemensamt abonnemang för all inkommande el och inte separata abonnemang för varje lägenhet.

 

I flerbostadshus är anslutningspunkten till vilken solelsystemet är ansluten viktig. Om det inte finns ett gemensamt abonnemang för all inkommande el kan solel bara utnyttjas till den gemensamma elen för drift av till exempel fläktar, pumpar och gemensam belysning. Möjligheten att ha ett gemensamt abonnemang kan dock begränsas av regler på elmarknaden att varje hyresgäst och lägenhetsinnehavare har rätt att välja/byta sitt eget elabonnemang. I nya hus har man bättre förutsättningar att planera hur framtida anslutningar och abonnemang ska se ut.

Vid nybygge är investeringen i solceller oftast en marginell extrakostnad. Det är lättare att samordna solelinvesteringen med det större byggprojekt jämfört med en separat investering. I nya hus finns det också större möjligheter att använda så kallad ”byggnadsintegrerad solel”. Det betyder att solcellerna blir en del av själva byggnadsskalet, till exempel som tak- eller fasad och de kan därmed ersätta kostnader för vissa byggmaterial.  

Solel i samband med renovering

Det finns mycket att vinna på att installera solel i befintliga fastigheter. År 2040 kommer fortfarande 90 procent av våra befintliga fastigheter finnas kvar. Det är därför här som klimatnyttan från solel och bidraget till de nationella energimålen kan och ska bli som störst.

En viktig sak att tänka på är att gå igenom fastighetens skick i stort innan solceller installeras. Att samordna solelinstallationen exempelvis med takrenovering skapar bättre förutsättningar för solelen och minskar investeringskostnader jämfört med om man gör åtgärderna var för sig.

Även vid renovering ska man tänka hur elabonnemanget ser ut idag. För att utnyttja solelen maximalt för egenanvändning behöver byggnaden ha ett gemensamt abonnemang för all inkommande el och undermätning av lägenhetsel.

 
Är solenergi en bra investering?

Är solenergi en bra investering? 

Solelen hjälper till att minska behovet av att köpa energi till byggnaden och kan därmed minska löpande driftkostnader. Att sälja överskottselen ger dessutom möjlighet att tjäna pengar. Dock har elprisutvecklingen, dagens politiska beslut, nuvarande regelverk med skatter, incitament, osv. stor betydelse och inverkan på lönsamhet för en solelinvestering. Att beräkna lönsamheten på solel är därmed inte helt enkelt. Det finns dock ett antal hjälpmedel och verktyg för er som är mer intresserade78.

Ett nyckeltal när det gäller kostnader är att priset per installerad kW ligger runt 10–15 tusen kronor exklusive moms9 för en nyckelfärdig anläggning. Tänk på att ägare av hyresfastigheter och bostadsrättföreningar betalar moms på alla priser, det gör inte företag. Detta ökar investeringskostnader och energipriser med 25 %.

Livslängden för solcellerna är oftast 30 år, och 15 år för växelriktarna. För ”byggnadsintegrerad solel” kan man räkna av kostnader för det byggnadsmaterial som solcellerna ersätter, till exempel taktegel eller fasadfiberskivor10

Skatter och incitament

I Sverige har man idag ett antal stödformer för solel, exempelvis investeringsstöd för att installera solel, driftstöd i form av skattereduktion och elcertifikat. År 2018 subventioneras investeringskostnaderna med 30 procent. Om man blir en ”mikroproducent” av solel får man dessutom en skattelättnad. Den överskottsel som matas ut i elnätet ger då 60 öre lägre skatt per kWh. Skattereduktionen gäller för överskottet upp till 30 000 kWh per år och för ”mikroproducenter” med max 100 A huvudsäkring på inkommande elanslutning. Det krävs dock att man är nettokonsument på årsbasis, det vill säga att man köper mer el än man säljer. Uppfyller man inte dessa villkor är det vanligt att projektera anläggningen så att överskott inte uppstår eftersom försäljning är lite värt jämfört med att ersätta köpt el med egenproducerad solel. Ersättningen för såld överskottsel har därmed ofta stor inverkan på dimensioneringen av en anläggning.

En del företag betalar inte någon energiskatt på den el de köper. Anläggningar större än 255 kW beskattas på egenanvänd el. 

Sedan 2003 kan ägaren till nätanslutna solelanläggning söka elcertifikat hos Energimyndigheten. Ett elcertifikat ges ut för varje producerad MWh av elenergi, och kan säljas på en öppen marknad.

Branschföreningen Svensk Solenergi har också sammanställt en PM som beskriver regler för bland annat moms och skatter som är kopplade till solinvesteringar11. Den är en bra vägledning för beställare.

Vad är lönsamheten för en solcellsanläggning?

Ett sätt att räkna ut vad man tjänar på installationen är att beräkna vad solelen kostar per producerad kWh och jämföra detta med värdet på använd och såld el.

 Exempelvis för ett solelsystem med installerad toppeffekt på 50 kW varierar priset på solel mellan 0,85 – 1,6 kr/kWh producerad el (exkl. moms). Med 30 % investeringsbidrag blir motsvarande pris för solel mellan 0,6 - 1,1 kr/kWh. Detta baseras på antaganden att investeringskostnad är 15 000 kr/kW, kalkylränta varierar mellan 3 % - 5 % och kalkyltiden mellan 15 och 30 år. Se hur vi har räknat .

Vid "låg" ränta och/eller "lång" kalkyltid blir priset på solel lägre. Vid "hög" ränta och/eller "kort" kalkyltid blir det tvärtom.  Vilken tidshorisont och ränta man väljer för att beräkna lönsamheten för en solelanläggning beror på beställarens ekonomiska krav och förutsättningar för att finansiera investeringen. Om solelinvesteringen finansieras av ett banklån så är det bankens villkor som styr dessa parametrar.

Priset på producerad solel ska jämföras med kostnaden för att köpa el och med intäkten av el som säljs. Behöver man sälja mycket överskott blir det en sämre affär. Dock är skattereduktionen för såld el (upp till 30 000 kWh) lika värdefull som egenanvänd el. I kalkylen kan också elcertifikat beaktas. Elcertifikat kan erhållas i 15 år och är värda cirka 0,10 kr/kWh producerad el.

Hur lång tid tar det innan investeringen återbetalar sig?

Beroende av hur stor andel av den egengenerade elen som kan användas i byggnaden och vilka antaganden man i övrigt gör i kalkylen kan återbetalningstiden landa på allt mellan 10 och 25 år.

För att räkna fram återbetalningstiden behöver man veta värdet av den solel man använder, dvs. motsvarande kostnader per kWh som man skulle ha behövt betala för att köpa elen. Med samma antaganden som i exemplet ovan och med 30 % investeringsbidrag blir återbetalningstiden 12 år med 100 % egenanvändning och 15 år med 50 % egenanvändning. Beräkningen baseras på priset på köpt el 1,00 kr/kWh och på såld el 0,50 kr/kW.

Med skattereduktion blir återbetalningstiden lägre. I tabellen nedan visas hur några olika faktorer påverkar återbetalningstiden för en anläggning på 75 kW. Beräkningen baseras på total investeringskostnad på 12 000 kr/kW exklusive moms. Pris på köpt el=1,30 kr/kWh och pris på såld överskottsel=0,50 kr/kWh, båda konstanta under anläggningens livslängd12.

Den statliga bidraget är i princip avgörande för att det ska bli lönsamt i kalkylen eller alternativt ge en rimligare återbetalningstid. Både skattereduktioner och statliga bidrag påverkas av politiska beslut och kan ändras under investeringens livslängd. Att göra en känslighetsanalys kan vara bra för beslutsfattning.

Affärsmodeller

Det finns olika affärsmodeller för att få tillgång till solel. Ofta spelar risker, finansiering och underhåll in i valet av affärsmodell.

En variant som har blivit allt vanligare globalt är att upplåta sitt tak eller sin fasad till en extern partner. Partnern finansierar och installerar solel på eller i anslutning till byggnaden och ansvarar för underhåll och drift under avtalstiden. Den här modellen kallas vanligtvis för ”Power Purchase Agreements”. Avtal löper oftast på 15–25 år. Under tiden köper fastighetsägaren solel av partnern till ett fast pris. Det finns också varianter på kortare leasingavtal där fastighetsägaren ibland kan köpa loss anläggningen innan avtalet har löpt ut.

En annan modell som blir alltmer vanlig i Sverige är att beställaren själv står för finansiering av installationen men att leverantören står för kunnande och administration. Leverantören ser till att projektet genomförs från idé till slutbesiktning, och tar även hand om drift och underhåll under anläggningens livslängd.

Det finns handledningar kring de flesta i Sverige förekommande affärsmodeller13.

Fördjupning

  • Stridh, B.e.a., Investeringskalkyl för solceller. 2016.
  • Widén, J., Beräkningsmodell för ekonomisk optimering av solelanläggningar. 2010.
  • Lindahl, J., Energiskatte- och momsregler för solelproducenter. 2017, Svensk Solenergi. p. 19.
  •  Warneryd, M.e.a., Affärsmodeller för solcellsinstallation i flerbostadshus och kommersiella fastigheter
 
Kom igång

Kom igång

Det finns flera faktorer som beställaren måste ta hänsyn till vid beställning av en solelanläggning. Ett lyckat resultat hänger främst på handlingarnas innehåll och kvalitetssäkring under genomförandet.

Följande checklista kan vara till hjälp14:

  • Genomför en förstudie
  • Undersök om det krävs stämmobeslut (bostadsrättsföreningar)
  • Ta fram ett förfrågningsunderlag
  • Gör upphandling, skriv tydliga avtal med entreprenören
  • Ansök om investeringsbidrag
  • Kontakta elnätbolaget om att etablera inmatningsabonnemang
  • Kontakta elhandelsbolag för avtal om försäljning av överskottsel
  • Säkerställ att entreprenad- och slutbesiktning genomförs

Förstudie och förfrågningsunderlag

Första steget mot solceller är att göra en förstudie.  Här finns bra material för att förbereda sig15 16. I förstudien behöver ni bland annat ta reda på om er fastighet är lämpad för solceller och om investeringen är motiverad. För att undersöka möjligheterna till effektiv solelproduktion spelar till exempel takyta, taklutning och skuggning kring fastigheten in.

Solelsystemet kan dimensioneras utgående från nuvarande alternativt framtida elanvändning. Se över befintliga elabonnemang i huset. Tänk på att vid nätanslutna solelsystem kopplas systemet till ett abonnemang och att ha ett gemensamt abonnemang för hela fastigheten kan vara fördelaktig för att utnyttja solelsystemet maximalt. 

Passa på att gå igenom fastighetens skick i stort innan solceller installeras. Att samordna solelinstallationen exempelvis med takrenovering minskar investeringskostnader jämfört med om man gör åtgärderna var för sig.

Det kan också bli aktuellt att undersöka olika typer av finansiering, till exempel om ni själva ska stå för investeringen eller tar in en partner.

Om förstudien är positiv är nästa steg att ta fram ett förfrågningsunderlag. För beställare finns det bra material att ta hjälp av 17 som är framtaget för offentliga beställare men de fungerar också bra för andra beställare.

Ta hjälp av en konsult för att genomföra förstudien och förfrågningsunderlag om ni känner er osäkra. Regler, tekniska krav och byråkrati kan göra det komplicerat att genomföra ett solcellsprojekt. Vissa företag erbjuder sig att ta fram ett förslag som är optimalt utifrån er fastighet. De tar samtidigt hand om det administrativa.

Avtalet och garantier

De krav som ni ställer i avtalet ligger till grund för vad ni kan förvänta er när allt är levererat och färdiginstallerat. Exempelvis bör solcellspanelerna som ska installeras vara certifierade. Certifiering innebär att det görs regelbundna kvalitetskontroller av en oberoende part i fabriken där tillverkningen sker. Certifikatet säkerställer att produkterna håller samma kvalitet över tid. Uppgifter om certifikat ska framgå av märkningen på varje modul.

När solelsystemet har installerats bör de besiktigas av en oberoende besiktningsperson, som utses av beställaren. Besiktningen ska säkerställa att installationen har gjorts enligt avtalet och att den lever upp till krav från myndigheter, till exempel med avseende på el- och brandsäkerhets- samt byggregler. Vid enkla installationer är en besiktningsperson med kompetens inom solel och elsäkerhet tillräckligt. I mer komplexa fall krävs en person med specialkompetens inom till exempel bygg eller brand.  

Innan garantitiden för solelsystemet har löpt ut, vanligtvis efter fem år, kan det vara bra att göra en ny besiktning. På så sätt kan ni få hjälp att åtgärda fel som har uppkommit under tiden utan att drabbas av stora utgifter. Ni kan också få hjälp att kontrollera att prestandan inte har tappat ovanligt mycket, eller att slitaget har varit högre än normalt.

Att avtala om att leverantören gör ett servicebesök per år under garantitiden skapar bra förutsättningar för välfungerande anläggning under längre driftsperiod.

Fördjupning

  • Energimyndigheten, Producera egen el med solceller. 2017
  • Sol i Väst. Förstudie och lönsamhet. 2018
  • Sol i Väst. Upphandling. 2017
  • Sommerfeldt, e.a. Solceller ur flera perspektiv. Handbok för beslutsfattare. 2016
 
Drift och underhåll

Drift och underhåll

Solcellerna är vanligtvis väldigt driftsäkra under sin livstid. Med det inte sagt att underhållet kan försummas. Komponenter behöver sällan bytas ut i anläggningen, men däremot är det bra att ha en årlig inspektion. Bra drift- och underhållsrutiner är viktiga inte bara ur säkerhetsynpunkt, för att undvika brand- och elsäkerhetstillbud, men också för att kunna vara säker på att anläggningen fungerar som den ska.

Om ni själva inte har möjlighet att ta hand om drift och underhåll kan ni köpa in den tjänsten utifrån. Allt fler leverantörer erbjuder regelbunden översyn och underhåll av solelanläggningar.

 Fördjupning

  • Sol i Väst. Drift och uppföljning. 2018
 
Källor

1 ISE, F., Photovoltaics Report, updated: 12 July 2017. 2017. p. 44.

2 Kurtz, S., et al., Historical Analysis of Champion Photovoltaic Module Efficiencies. IEEE Journal of Photovoltaics, 2018. 8(2): p. 363-372.

3 COALITION, T.S.V.T., 2016-17 SOLAR SCORECARD. 2017. p. 4.

4 Energimyndigheten, Förslag till strategi för ökad användning av solel. 2016, Energimyndigheten. p. 44.

5 Boverket, Boverkets byggregler (föreskrifter och allmänna råd), BBR. BFS 2011:6 med ändringar till och med BFS 2017:5. 2017.

6 Kovacs, P.e.a., Miljontak-Takrenovering med solceller. 2017, E2B2 Energimyndigheten. p. 44.

7 Widén, J., Beräkningsmodell för ekonomisk optimering av solelanläggningar. 2010.

8 Stridh, B.e.a., Investeringskalkyl för solceller. 2016.

9 J. Lindahl: National Survey Report of PV Power Applications in Sweden 2016

10 Macé, P.L., D. Benson, J., Inventory on Existing Business Models and Boundary Conditions for BIPV. 2017, INTERNATIONAL ENERGY AGENCY. PHOTOVOLTAIC POWER SYSTEMS PROGRAMME. p. 55.

11 Lindahl, J., Energiskatte- och momsregler för solelproducenter. 2017, Svensk Solenergi. 

12 Stridh, B.e.a., Investeringskalkyl för solceller. 2016.

13 Warneryd, M.e.a., Affärsmodeller för solcellsinstallation i flerbostadshus och kommersiella fastigheter

14 Sommerfeldt, Nelson. e.a. Solceller ur flera perspektiv. Handbok för beslutsfattare. 2016

15 Energimyndigheten, Producera egen el med solceller. 2017. p. 12.

16 Förstudie och lönsamhet. 2018, Sol i Väst. p. 12.

17 Upphandling 2017, Sol i Väst.