Film: En liten film om tilläggsisolering

Här kan du se vår korta film om Guide Tilläggsisolering.

Film: Madeleine Appelgren

 
Introduktion

Ett lufttätt och välisolerat hus ger en låg värmeförlust och en god termisk komfort vintertid. Normalt bidrar också en ökad isolering till en bättre ljudisolering. Därför kan det vara klokt att se över olika möjligheter för tilläggsisolering i samband med renovering av äldre byggnader.

Tilläggsisolering kan göras på väggar, tak, grund, fönster och dörrar, antingen separat eller tillsammans. För att få ett lyckat resultat är det viktigt med en genomtänkt strategi för åtgärderna och inse vilka risker som finns. 

 
Därför är isoleringen viktig

Värmeförluster genom klimatskärmen, så kallade transmissionsförluster, står för ungefär en fjärdedel av den totala energin som ett modernt flerbostadshus använder. Resterande tre fjärdedelar kommer från ventilation, varmvatten, hushållsel och driftenergi.

Tack vare att våra moderna byggnader är välisolerade utgör värmeförlusterna bara en liten del. För äldre hus kan fördelningen se helt annorlunda ut och det kan därför vara viktigt att se över vilken isoleringsgrad byggnaden har.

Att förbättra isoleringen är en bra åtgärd eftersom den - rätt utförd - står sig över tid och inte behöver något egentligt underhåll och framförallt ingen extra driftenergi.

 

Tilläggsisolering

 

Figur 1. Bildtext:

Översikt av de byggnadsdetaljer där värmeförlusterna oftast är extra stora. Det handlar om ytterväggens anslutning till tak, grund och bjälklag samt dörrar och fönster. Dessa områden har ofta en mindre mängd isolering. 

 
U-värde, vad är det?

För att avgöra om en byggnad är välisolerad eller inte så anger man dess U-värde i enheten W/(m2K).

U-värdet är ett mått på hur många Watt värme som transporteras genom en kvadratmeter av byggnadsskalet vid en grads temperaturskillnad. I gällande byggregler, BBR 25, är U-värdet begränsat och får maximalt vara 0,4 W/(m2K) i medeltal för en byggnad.

Normala U-värden för en välisolerad byggnad ligger på runt 0,1 W/(m2K) för tak, väggar och grund medan 1,0 W/(m2K) är normalt för fönster och dörrar. Till detta kommer alla extra värmeförluster som orsakas av hörn, montage, infästningar och anslutningar. Dessa extra värmeförluster kallas köldbryggor och kan utgöra en betydande del av transmissionsförlusterna.

En äldre byggnad har betydligt sämre U-värden. Byggnader från sjuttiotalet ligger ofta på drygt 0,3 W/(m2K) för väggar, 0,2 W/(m2K) för tak och runt 0,3 W/(m2K) för grunden. U-värdet för äldre kopplade 2-glas fönster ligger på drygt 2,5 W/(m2K).

Ett lågt U-värde på 0,1 W/(m2K) motsvarar en isoleringstjocklek på ca 35 cm mineralull.

Tilläggsisolering Transmissionsförluster

 

Figur 2.

Bildtext: Transmissionsförlusterna för en standardbyggnad fördelat på tak, väggar, grund, fönster/dörrar och ventilation.

Beroende på typ av konstruktion och ventilationssystem kan procentsatserna variera ganska mycket.

 
Checklista för bästa resultat

För att erhålla bästa möjliga resultat är det viktigt att klargöra hur värmeförlusterna ser ut i den befintliga byggnaden innan man påbörjar en tilläggsisolering. Byggnaden är ett komplext system. En tilläggsisolering förändrar temperaturprofilen över klimatskärmen, vilket innebär att fuktförhållande och uttorkningsmöjligheter påverkas.

För att undvika risker för otrevliga överraskningar med fukt- och mögelproblem bör man ta hjälp av en sakkunnig inom byggnadsfysik, exempelvis en konsult inom fuktområdet. Vissa konsulter är specialiserade både inom fukt och energi.

Checklista

Se till att följande frågor hanteras innan ett arbete påbörjas:

1. Befintlig konstruktion. Vilken isoleringsgrad har befintlig konstruktion gällande tak, väggar, grund och fönster? Förhoppningsvis går detta att hitta i gamla konstruktionsritningar, om inte kan man vara tvungen att öppna konstruktionen för att titta.

2. Köldbryggor och material. Hur ser köldbryggor ut och vilka material består de av? Titta i gamla konstruktionsritningar. Det är också klokt att termografera byggnaden (under uppvärmningssäsongen) för att hitta köldbryggorna. Vid en termografering går det också att lokalisera eventuella otätheter. Även här kan man vara tvungen att öppna konstruktionen för att titta om ingen dokumentation finns.

3. Lufttäthet. Hur säkerställs lufttätheten? Ju mer isolerad byggnaden är desto viktigare är lufttätheten. På något sätt måste det finnas en tätning som förhindrar varm och fuktig inneluft att tränga ut i kallare konstruktionsdelar. Luftläckage som behöver tätas går ofta att lokalisera genom termografering. 

4. Ventilation. Hur säkerställs ventilationen i byggnaden? Det är inte säkert att en tidigare självdragsventilation är tillräckligt efter en tilläggsisolering då byggnaden blir tätare.

5. Fukt. Finns det problem eller kommer eventuella problem med fukt att uppstå i konstruktionen? För att kunna svara på detta bör en fuktsakkunnig rådfrågas. En lista på diplomerade fuktsakkunniga finns på fuktcentrums hemsida.

 
Tilläggsisolering av ytterväggar

Ytterväggar

Isolering av väggar kan vara antingen utvändig, invändig eller att man helt enkelt kompletterar eller byter ut befintlig isolering. Vid utvändig isolering, som är det vanligaste, brukar man ta bort befintlig fasadbeklädnad och lägga till ett nytt isolerlager för att sedan montera ett nytt fasadmaterial.

Isolerlagret kan antingen vara uppbyggd som en regelstomme med isolering i facken eller att man fäster upp isolerplattor med hög hållfasthet direkt på väggen och sedan fäster fasadmaterialet i isoleringen.

Vilken metod man använder beror främst på konstruktionen och övriga förutsättningar, som till exempel utrymme kring byggnaden. Vid invändig isolering, isoleras det inuti byggnaden. Invändig isolering används oftast när det finns bevarandevärden hos fasaden. Liksom för utvändig isolering kan man isolera med en ny regelstomme eller isolerplattor.

 

Tilläggsisolering 3 Invändig isolering

Figur 3. Bildtext: Isolering kan ske både invändigt och utvändigt av en vägg. Invändig isolering (vänstra bilden) kan ske genom att man isolerar i en ny regelstomme eller med hjälp av isoleringsplattor som fästs på befintlig vägg. Figuren till höger visar utvändig isolering i ny utvändig regelstomme.

Fördelar 

Att isolera ytterväggar minskar värmeflödet genom väggen vilket sparar energi. Samtidigt höjs den termiska komforten eftersom väggarna blir varmare inne i byggnaden.

Termisk komfort är ett samlat begrepp för hur temperaturen upplevs inomhus. Den är beroende av lufttemperatur, värmestrålning från ytor i byggnaden och luftdrag. En positiv bieffekt kan vara att klimatskalet blir mer lufttätt vilket innebär att ytterligare energi sparas och att den upplevda innetemperaturen kan öka eftersom eventuellt drag inomhus minskar. Det gör att större andel av bostaden kan användas.

Även buller utifrån reduceras om väggen blir tätare. 

Svårigheter och fallgropar

Vid tilläggsisolering förändras temperaturprofilen i väggen. Detta innebär att väggen blir kallare ytterst och att den kritiska relativa fuktigheten (se ordlista) förskjuts antingen inåt eller utåt i befintlig konstruktion beroende på om man isolerar på in- eller utsidan. Om inte hänsyn tas till detta kan det uppstå fuktskador i väggen eller frostsprängning i fasadtegel.

Vid utvändig tilläggsisolering är det inte möjligt att installera en ny fuktspärr eftersom denna ska sitta på varma sidan. Därför bör man dimensionera så att den kritiska relativa fuktigheten hamnar i de nya materialen och se till att dessa klarar fuktbelastningen.

Vid invändig isolering kan man eventuellt installera en ny fuktspärr men det är svårt att täta kring anslutningar för väggar och bjälklag vilket innebär stora risker för läckage av fuktig inomhusluft som kan innebära problem med fuktutfällning i konstruktionen. Dessutom är risken stor att den kritiska nivån för RF hamnar i de befintliga materialen som inte är anpassade för detta. 

 

Tilläggsisolering 4 Temperaturprofil

 

Figur 4.

Bildtext: Temperaturprofil genom en vägg.

En stor temperaturskillnad genom ett material ger en brantare lutning på linjen. 

 

 

Köldbryggor

Vid olika anslutningar av byggnadsdelar, tillexempel möte av vägg och golv samt genomföringar, till exempel ventilation, så kommer det på grund av geometrin eller att det inte får plats lika mycket isolering att ske ett ökat värmeflöde genom väggen. Detta kallas för köldbryggor. Vid en utvändig isolering kommer de flesta köldbryggor att minska medan de förstärks vid en invändig isolering, se figur 5. 

 

Tilläggsisolering 5 Anslutning bjälklag

Figur 5. Bildtext: Anslutning av bjälklag i en yttervägg. Vid invändig isolering förstärks köldbryggan medan den vid utvändig isolering så gott som försvinner.

 

Vid en invändig isolering kommer temperaturen att bli mer ojämn eftersom isoleringen blir mer fläckvis. Detta innebär större temperaturdifferenser. En ojämn yttemperatur kan också leda till ojämn nedsmutsning med mest smuts på de kallaste ytorna.

Eftersom väggen troligen blir mer lufttät så behöver man säkerställa att ventilationen är tillräcklig inomhus. Det gäller framförallt om det är självdragsventilation.

Dagsljusinsläppet kan påverkas

Utvändig isolering medför att väggen blir tjockare så att fönstren hamnar längre in i väggen. I och med detta så minskar dagsljusinsläppet vilket gör det mörkare inomhus. Detta har dock vissa positiva effekter som att fönstren blir mer skyddade och får längre livslängd, samt att risken för övertemperaturer inomhus minskar under sommaren. 

Utvändig tilläggsisolering är den mest fördelaktiga

Det är mest fördelaktigt att isolera på utsidan av befintlig konstruktion eftersom:

  • Befintlig konstruktion blir varmare vilket gör att risken för fuktskador minskar
  • Hyresgäster kan bo kvar eftersom man inte behöver komma åt inne i lägenheterna
  • Uthyrningsbar yta behålls eftersom invändig volym inte minskar
  • Minskade köldbryggor tack vare ett heltäckande isoleringsskikt

OBS!

För att få bästa effekt av en utvändig tilläggsisolering måste man vara noggrann med att inga luftspalter bildas mellan befintlig konstruktion och tilläggsisoleringen. Dessa luftspalter kan lätt skapa kortslutning genom att kall luft blåser in och ventilerar bort hela effekten av tilläggsisoleringen.

Glöm inte att kontrollera stommen! Eftersom tilläggsisolering ökar tyngden av ytter- väggen behöver man kontrollera att stommen klarar den extra belastningen och förstärka den om det behövs.

 
Tilläggisolering av tak och vind

Tak och vind

Vanligaste typen av tilläggsisolering av tak är att vindsbjälklaget upp mot en kallvind isoleras, se figur 7.

För att isolera vindsbjälklaget krävs givetvis att det finns en kallvind i byggnaden. Det vanligaste är att mattor med mineralullsisolering eller lösull används. Vid isolering av yttertak är det främst mineralull eller cellplast som monteras.

Tilläggsisolering 8 Snitt vind

Figur 7. Bildtext: Snitt av en vind. Det går antingen att isolera bjälklaget (1) eller yttertaket (2).

Isoleras yttertaket finns möjlighet att nyttja utrymmet för förvaring eller bostadsutrymme eftersom det då blir varmt.

 

Fördelar

Att tilläggsisolera bjälklaget upp till en kallvind är en enkel och billig lösning och har ofta ganska stor effekt på energianvändningen eftersom temperaturen upp mot taget är högre än nere i byggnaden. Att använda lösfyllnadsisolering brukar vara det bästa eftersom det fyller ut ordentligt runt alla reglar.

Att istället isolera yttertaket ger fördelen att utrymmet under blir varmt och eventuellt kan användas som bostad eller förvaring.

Svårigheter och fallgropar

Eftersom varm luft stiger blir det varmare inne vid taket än i övriga huset. Det innebär att det lätt blir övertryck här, vilket i sin tur kan ge både extra värmeförluster och fuktproblem. Lufttätheten är därför extra viktig här.
Vid en tilläggsisolering av bjälklaget kan vindsutrymmet ovanför bli något kallare vintertid än tidigare. Den relativa fuktigheten under vinterhalvåret kan vara hög och under klara nätter kan kondens uppstå på yttertakets insida på grund av nattutstrålning, se figur 8.

Detta kan hända även om ingen fukt läcker från bjälklaget under. Framför allt under höst och vår kan detta ge förutsättningar för mikrobiell tillväxt på underlagstaket. Denna effekt kan minskas genom kondensisolering på yttertaket.

Även saker som förvaras på vinden, till exempel resväskor och pjäxor, kan mögla. Detta innebär också att vinden blir känsligare för fuktskador efter åtgärden. Skulle det komma in fukt på vinden har den svårt att torka ut eftersom den kalla uteluften som ventilerar har svårt att ta upp fukten. Därför är det nödvändigt att göra yttertaket vattentätt och bjälklaget så lufttätt som möjligt, vilket kan vara svårt i praktiken.

Tilläggsisolering 8 Varma kroppar

Figur 8. Bildtext: Från alla varma kroppar strålar det värme. Byggnaden kommer att stråla ut värme men även ta emot värme från kringliggande objekt vilket medför att nettoförlusterna inte blir så stora. En klar natthimmel är däremot väldigt kall vilket innebär att taket strålar ut värme men får inte ”tillbaka” värmestrålning. Detta kallas nattutstrålning och medför att taket och vinden blir kallare än övriga konstruktioner, vilket kan leda till kondens eller för hög relativ fuktighet. Av samma anledning blir det is på bilrutor, speciellt vindrutan som är vinklad uppåt.

Vid utvändig isolering av yttertak måste befintlig taktäckning tas bort vilket kan vara omständligt. Dessutom blir byggnaden högre, vilket kräver bygglov. Att höja taket medför mycket merarbete eftersom hängrännor, stuprör, genomföringar, takfot och andra detaljer kan behöva justeras.

Håll koll!

En vanlig rekommendation är att regelbundet inspektera vinden och vid behov installera avfuktare eller en behovsstyrd extra fläkt som kan hjälpa till att ventilera bort fukt.

 
Tilläggsisolering av grund och källare

Grund och källare

En krypgrund är ett utrymme under bottenbjälklaget, se figur 9. Vid en tilläggsisolering kan man välja mellan att antingen isolera bottenbjälklaget eller krypgrundsväggarna tillsammans med marken i kryputrymmet. Det sistnämnda kallas för att man skapar en varmgrund.

Tilläggsisolering 9 Krypgrund

 

Figur 9. 

Bildtext: Äldre flerbostadshus med krypgrund nederst. I gamla hus har bottenbjälklaget låg isoleringsgrad. Där läcker värme ner i grunden och håller den relativt torr.

Men om bottenbjälklaget isoleras så blir kryputrymmet kallare och rejält nedkylt. På våren när varm och fuktig luft kommer in kondenseras den mot de kalla ytorna, vilket ökar risken för fuktskador.

 

Tekniska hinder och svårigheter: krypgrund

I äldre hus har bottenbjälklaget låg isoleringsgrad vilket medför att värme från huset läcker ner i grunden och värmer den så att den hålls relativt torr. Om bottenbjälklaget isoleras så kommer kryputrymmet att bli kallare och vara rejält nedkylt när värmen kommer tillbaka på våren. Varm och fuktig luft kommer in i krypgrunden och kondenserar mot de kalla ytorna vilket ökar risken för fuktskador.

Isolerar man väggar och golv i krypgrunden blir den varmare men eftersom det blir mer volym som ska värmas så blir inte energibesparingen lika stor samt att man får något kallare golv än vid bjälklagsisolering. Eftersom det är trångt i krypgrunden kan det vara svårt rent praktiskt.

Isolering av källarväggar

Vid utvändig isolering av källarväggar friläggs väggen och isoleras med fuktokänsliga material som i regel har en dränerande funktion. Specialtillverkad cellplast är vanligt för att klara den höga fuktbelastningen. Invändig isolering sker på liknande sätt som för invändig fasadisolering.

Tekniska hinder och svårigheter: källarväggar

Vid utvändig isolering krävs att marklagret närmast väggen schaktas undan vilket kan vara omständligt. Det är därför vanligt att det sker i samband med byte av dränering. Vid invändig isolering kan man få problem med att det sker en fuktvandring från marken genom källarväggen som sedan inte får möjlighet att torka ut på grund av isoleringen.

Isolering av bottenplatta

Att isolera grunden innebär att golvet blir varmare så det är möjligt att sänka lufttemperaturen inomhus med bibehållen termisk komfort, eftersom kalla fötter innebär att man vill ha en högre innetemperatur. I samband med tilläggsisoleringen kan man även täta otätheter som minskar risken för att radonhaltig gas från marken läcker in i byggnaden. Risken för fuktskador på källarväggar minskar vid utvändig isolering eftersom den ursprungliga väggen blir varmare och torrare.

Det är möjligt att isolera under bottenplattan genom att bila upp plattan och sedan gräva ut underlaget och lägga i isolering. Det är dock ofta enklare att isolera invändigt ovanpå bottenplattan om utrymme finns.

 

Tilläggsisolering 10 Isolering grund

Figur 10. Bildtext: Grund som tilläggsisoleras invändigt.

Tekniska hinder och svårigheter: bottenplatta

Om bottenplattan isoleras invändigt finns liknande problematik för markfukt som vid invändig isolering av källarvägg. Det minskar även den invändiga takhöjden, vilket kan medföra bekymmer med till exempel dörröppningar.

Utvändig isolering av bottenplattan är svårt eftersom det ofta finns bärande innerväggar ovanpå plattan som medför att det inte blir möjligt att isolera ett jämnt lager. Därför kan det bli problem med att fukten samlas i de kallare områdena i plattan, vilket ökar risken för fuktskador och dålig lukt.

 
Materialval och egenskaper

En konstruktions isoleringsförmåga anges som ett U-värde medan ett enskilt materials isoleringsförmåga anges som ett lambda-värde, även kallat värmekonduktivitet. Värmekonduktivitet betecknas med den grekiska bokstaven lambda λ och anges i enheten W/(m∙K).

Lambdavärdet är oberoende av materialets tjocklek. Ju lägre lambdavärde desto bättre isolermaterial.

I tabell 1 finns de vanligaste isoleringsmaterialen sammanställda och dess egenskaper beskrivna.

Produkt

Lambdavärde W/(mK)

Egenskaper

Användning

Hantering

Cellplast

0,030-0,045

Finns främst som skivor i två olika varianter, XPS (extruderad polysteren) och EPS (expanderad polystyren).

 

Tål normalt inte temperaturer över 70 °C.

 

Inga försämrade egenskaper över tid.

Grundisolering, i väggar och ibland i tak. Används främst tillsammans med betongkonstruktioner. Har i vissa utföranden goda dräneringsegenskaper.

Betraktas som ett fuktokänsligt material.

 

Tillskärningen kräver stor precision eftersom materialet inte sväller och kan fylla ut håligheter.

Cellulosa

0,030-0,045

Finns både som skivor och lösull. Och kan bestå av antingen träfiber eller rivet tidningspapper. Hampa och lin är också en typ av cellulosa.

 

Materialet är hygroskopiskt vilket innebär att det kan ta upp fukt från luften.

 

Inga försämrade egenskaper över tid.

Vanligast som lösfyllnadsisolering i väggar, tak och bjälklag ovan mark.

Måste alltid skyddas från fukt.

 

Att utföra lösfyllnadsisolering på ett korrekt sätt kräver både utbildning och erfarenhet.

 

Skivorna är i regel mjuka och formbara men inte lika elastiska som mineralullsskivor. Därför måste man vara lite försiktigare vid hanteringen.

Mineralull

0,030-0,045

Glasull och stenull. Finns både som skivor och lösull.

 

Inga försämrade egenskaper över tid.

I väggar, tak, bjälklag och installationer. Finns också skivor att lägga som markisolering, tex under betongplattor.

Är förhållandevis fuktokänsligt men måste hållas både torr och ren. Skivorna har god elasticitet och fyller ut bra mellan reglar.

 

Att utföra lösfyllnadsisolering på ett korrekt sätt kräver både utbildning och erfarenhet.

Cellglas

0,035-0,055

Är ett oorganiskt material som framställs genom att glas expanderar. Har en sluten cellstruktur.

 

Är värmetåligt, suger inte åt sig fukt och har hög tryckhållfasthet.

 

Inga försämrade egenskaper över tid.

I väggar, tak och grunder. Fungerar utmärkt som bärande material.

Enkla att skära till och installera men är dock ett skört och sprött material som inte tål så mycket stötar. Man måste därför vara försiktig vid lossning och lagring.

 

Polyuretan

0,020-0,030

Finns både som skivor och skum. Skummet sväller och expanderar vilket skapar god utfyllnad.

 

Materialet åldras långsamt eftersom gasen som fyller cellerna på sikt ersätts med luft, vilket ger ett lite högre lambdavärde.

Isolering av kylskåp, fjärrvärmerör och andra installationer. Skivor används främst i sandwichelement och i paneler. Skum kan sprutas på plats i byggnadens konstruktionsdelar (tak, väggar, grund)

Ska förvaras torrt och rent och skyddas för solljus.

 

Vid applicering av skum krävs god luftväxling.

Vakuum

0,005-0,010

Finns som skivor som måste måttbeställas eftersom det inte går att borra eller såga i dem.

 

Materialet åldras långsamt då undertrycket inuti panelerna sakta avtar.

Vid specialkonstruktioner eller i trånga utrymmen.

Vakuumisoleringen tappar ungefär hälften av sin goda värmeisolerande förmåga om den punkteras. Därför måste den hanteras varsamt och får inte sågas eller borras i.

Aerogel

0,014-0,025

Mycket låg densitet. Tillverkas ofta som pulver eller granulat som kan tillsättas andra material för att förbättra deras värmeisolerande förmåga.

 

Inga försämrade egenskaper över tid.

Förbättra egenskaperna hos redan befintliga isoleringsmaterial

Aerogelen förekommer sällan som enskilt material och därför finns inga generella riktlinjer för hantering utan det beror på hur den är sammansatt.

 

Man ska alltid följa tillverkarens råd.

Tabell 1. Text: Vanliga isoleringsmaterial och dess egenskaper.

Så väljer du isoleringsmaterial

Vid val av isoleringsmaterial är det viktigt att tänka på vilken funktion som ska uppnås. Det kan tex vara ett önskat isoleringsvärde men också ett brandskydd, lufttäthet eller en viss bärighet. Beroende på vilket material som väljs kan flera olika funktioner erhållas.

Vi tar ett exempel!

Tilläggsisolering av bjälklaget i en kallvind

Egenskaperna som önskas är ett lägre U-värde ned till 0,1 W/(m2K). Ett sådant lågt U-värde innebär att hela vinden blir kallare och framförallt undersidan av yttertaket vilket medför ökad känslighet för fukt. Därför måste tätheten mot lägenheterna under förbättras. Det gäller att täta alla genomföringar, luckor och eventuella anslutningar till andra byggdelar, se figur 11.

Eftersom fukttransporten till en kallvind också kan ske via utomhusventilationen är det inte säkert att det räcker med att lufttäta ned mot bjälklaget utan en årlig översyn krävs också för att säkerställa att inga fuktskador uppstår. Vid problem kan man behöva styra ventilationen så den bara sker när det är torrare ute än inne.

 

Tilläggsisolering 11Fuktig luft

 

Figur 11 

Bildtext: För att säkerställa att ingen varm och fuktig luft från lägenheterna sipprar upp till vinden och orsakar kondens, måste alla genomföringar och anslutningar tätas noggrant. 

 

 

 

Enklaste sättet att välja isolering är att ställa upp önskade funktionskrav och lista vilka isoleringsmaterial som uppfyller kraven. På så sätt får man en bra överblick över vilka material man har att välja på och kan sedan låta pris, tillgång, miljövänlighet eller enkelhet i hanteringen avgöra valet.

Tabell 2 här nedan visar ett exempel på en sådan uppställning.

 

Funktionskrav och förutsättningar

Material som i byggsystemet uppfyller funktionen

Kostnad

Enkelhet vid hantering

Övrigt

U-värde 0,18 W/(m2K) för totala väggen

Samtliga isoleringsmaterial. Ett material med lågt λ-värde kräver mindre tjocklek än ett med ett högre.

 

 

Tänk på hur fukten transporteras i konstruktionen. Vid en utvändig isolering kan det vara olämpligt att ha ett tätt isoleringsmaterial ytterst eftersom det hindrar eventuell fukt att torka ut.

Befintlig bakomliggande vägg har ojämn ytstruktur och tål inte stora tyngder.

Mineralullsskivor och lösull är mjuka och har möjlighet att fylla ut ojämnheter. Glasull är lättare än tex stenull och cellulosa.

Lösull är normalt billigare än skivor.

Lösull kräver att en luftspärr monteras för att hålla isoleringen på plats vilket kan vara krångligt vid en tilläggsisolering. Skivor kan i vissa fall monteras direkt mot befintlig vägg.

Tänk på att fylla ut alla ojämnheter. Om luftspalter bildas på baksidan av isoleringen kan luften börja röra sig och ge försämrade isoleringsegenskaper

Brandspridningskrav

Mineralull är ett brandsäkert material. Stenull tål lite högre temperaturer än glasull innan det deformeras och smälter.

 

 

För brandspridning är det viktigt att se till hela konstruktionen och inte bara det enskilda materialets funktion

 

Hur stor blir energibesparingen?

Hur stor besparingen kan förväntas bli är helt avgörande av byggnadens ursprungsskick. Är byggnaden dåligt isolerad från början blir besparingen större än om den redan har ganska bra isolering.
Man måste börja med att göra en statusbedömning av befintlig byggnad och ta reda på vilka delar som använder mest energi. Med hjälp av beräkningar kan man göra ganska detaljerade bedömningar över var värmeförlusterna sker och hur stora de uppskattas vara.

Vi tar ett exempel!

Tilläggsisolering av väggar och vind för ett flerbostadshus

Exemplet utgår från ett flerbostadshus där befintlig väggisolering är 10 cm mineralull och på vinden ligger 20 cm lösull. Hur grunden är isolerad är okänt.

Huset tilläggsisoleras utvändigt med ytterligare 10 cm mineralull och på vinden byts den gamla isoleringen ut mot ny som är 40 cm tjock. Med denna åtgärd har värmeförlusterna genom tak och väggar minskats till cirka hälften och den termiska komforten blivit mycket bättre. Men man får inte glömma att de delar som inte åtgärdats - som fönster, dörrar och grund - fortfarande kan leda till betydande värmeförluster.

Figur 13 visar hur värmeförlusterna minskar då klimatskärmen successivt förbättras för ett flerfamiljshus. Grundfallet är ett trevånings lamellhus med total uppvärmd yta på 1 500 m2. Störst besparing får man om man byter ut fönstren eftersom de utgör störst värmeförlust i grundfallet. Observera att detta endast är ett exempel och en separat analys måste göras för varje enskilt fall. 

Tilläggsisolering 13 Transmssionsförluster exempel

 

Figur 13. Bildtext: Minskad värmeförlust vid olika åtgärder.

Första steget = fönsterbyte.

Nästa steg = fönsterbyte + tilläggsisolering av vägg.

Sista steget = tilläggsisolering av tak + fönsterbyte + tilläggsisolering av vägg. 

 

Rimlig nivå på en tilläggsisolering

Det är de första centimeterna isolering som gör den största nyttan för att minska värmeförlusterna. Figur 14 visar hur värmeförlusterna minskar med ökad isoleringstjocklek.

Tilläggsisolering 14 Rimlig nivå

 

Figur 14. Bildtext: 

Effekten av en tilläggsisolering är störst för de första centimeterna.

Figuren visar hur U-värdet förbättras (blir lägre) då en gammal plankvägg isoleras utvändigt med isoleringstjockleken 0-25 cm. 

 

En alltför tjock tilläggsisolering medför större förändringar i konstruktionen. Till exempel att taket måste höjas och takfoten förlängas för att få plats med isoleringen eller att fönstren behöver flyttas ut för att inte skapa konstiga gluggar. Alla sådana förändringar medför extra kostnad som egentligen inte härrör till själva materialkostnaden för isoleringen. 

 
Vad kostar det?

Priset för en tilläggsisolering kan variera stort. Det beror bland annat på hur den befintliga konstruktionen ser ut och hur stor tillgången på material och arbetskraft är.

Men ett bra råd är att försöka samordna åtgärden med en renovering. Om fasaden ändå måste bytas kan det vara bra att passa på att lägga in lite extra isolering och då blir kostnaderna inte så höga.

En tilläggsisolering är en investering som lönar sig på sikt i form av bättre komfort och lägre uppvärmningskostnader.

 
Ordlista

Daggpunkt = Även kallat kondenspunkt eller mättnadstemperatur, punkt i en konstruktion där temperaturen är så låg att vattenånga kan kondensera.

Fuktspärr = Normalt en plastfolie som hindrar varm och fuktig luft att vandra ut i kallare konstruktionsdelar.

Klimatskärm = Samlingsuttryck för de delar av byggnaden som skyddar mot yttre klimat såsom tak, ytterväggar, fönster, dörrar och grund.

Köldbrygga = Värmeflöde genom väggen vid olika anslutningar och genomföringar.

Nattutstrålning = Byggnader både stråla ut värme och tar emot värme från kringliggande objekt. Men vid en klar kall natt får huset inte ”tillbaka” värmestrålning. Detta kallas nattutstrålning och kan leda till kondens eller för hög relativ fuktighet. 

Kritisk relativ fuktighet = Den relativa fuktighet som avgör om en nedbrytningsproses av materialet kan påbörjas eller inte. I det här sammanhanget avses mögel och/eller röta.

Termisk komfort = Upplevt inomhusklimat

Transmissionsförluster = Värmeförluster genom byggnadens klimatskärm och dess otätheter.

 
Lästips

BBR Boverkets Byggregler, www.boverket.se

BeBo Bygg- & renoveringsprojekt, www.bebostad.se

Lönsam energieffektivisering Saga eller verklighet? För hus byggda 1950-75, VVS företagen 2012

Vandrande fukt Strålande värme -så fungerar hus. Hagentoft C-E (2002),

Studentlitteratur, ISBN 9789144042183