1970-talsvillan som vände minus till plusenergi

Isolering i klass med ett passivhus och solceller på taket har fått elmätaren i familjen Molins 1970-talshus att snurra baklänges. – Den största utmaningen var att få ett gammalt dragigt hus tillräckligt lufttätt och fuktsäkert för att fungera med det nya ventilationssystemet, säger Andreas Molin.
Vitt putsat enplanshus med solceller på taket. Villan i Ljungsbro, byggd 1976, har förvandlats till ett plusenergihus. Energiöverskottet beräknas bli omkring 3 000 kWh för 2020.
Madeleine Appelgren
Publicerat: 2020-05-12
– Målsättningen för vårt plusenergihus är ett nollresultat, men vissa månader ger det ett överskott, säger Andreas Molin.

När man talar om passivhus, brukar det oftast handla om nybyggda hus där allt från början planerats för att få så låg energianvändning som möjligt. Men det går också att starta med ett befintligt hus och bygga om det till ett plusenergihus. Det visar familjen Molins vitrappade hus på Finnängens gård utanför Linköping. Före renoveringen gick det åt tre gånger mer energi för att värma huset, som idag är en nettoleverantör av energi. En förklaring är de solceller och solfångare som täcker den södervända takhalvan – solcellerna ger ca 10 000 kWh/år och solvärmen står för hälften av årets varmvattenbehov.

– Vi betalar för den energi som används i huset efter avdrag för det som solcellerna tillför. El säjs till nätet då det är överskott och köps tillbaka då det är underskott. För skojs skull installerades en gammal hederlig elmätare som faktiskt går baklänges då det är soligt. Målsättningen är ett nollresultat, men vissa månader ger ett överskott och det blir ett plus, säger Andreas Molin, som har ett stort intresse för hållbarhetsfrågor och arbetar med energi- och miljöteknik.

Forskning ledde till renoveringen

Finnängens gård, byggd 1976, före tillbyggnad och renovering till plusenergihus..

Tanken på ett skapa klimatsmart hus har han burit med sig sedan början av 2000-talet.

– Då arbetade jag med miljöinformation med inriktning på energilagring genom vätgas. Därefter fokuserade jag på lågenergibyggnader och funderade på hur jag skulle kunna omsätta min forskning till en verklig renovering.

Tillfället dök upp i form av en gul tegelvilla, byggd 1976, en dryg mil utanför Linköping. Renoveringen av huset som startade 2010, blev en del av Andreas Molins doktorsavhandling om hur ett passivhus kan förvandlas till plusenergihus.

– Plusenergihus innebär att klimatskalet ska vara utformat enligt kriterierna för passivhus och att huset dessutom har en elproduktion som minst motsvarar den mängd som används under ett år.

Lufttätt med styrd ventilation

Det viktiga lufttätningsskiktet, som tätar även kring fönstren, ligger innanför 25 cm tjock isolering som därefter täckts med puts.

För att skapa ett passivhus krävs förutom bra isolering också lufttäthet, något som inte oväntat visade sig vara en utmaning i ett äldre hus med frånluftsventilation och stora fönster. De gamla 2-glasfönstren ersattes med nya energifönster och tätades med ett membran precis som husets väggar och tak, som dessutom tilläggsisolerades med cellplast i olika dimensioner. Husen fick även en mycket välisolerad åttkantig tillbyggnad och ny entré.

– Det är viktigt att konstruktionen blir lufttät när man siktar på att renovera till plusenergihus. Det hindrar varm och fuktig luft att tränga ut och kondensera på kalla träytor vilket kan leda till mögelskador, säger Andreas Molin.

Den gamla frånluftsventilationen ersattes med ett FTX-system med värmeåtervinning och husets gamla pelletsbrännare med kombipanna byttes till en markvärmepump, kopplad till ett värmelager i en ackumulatortank. En markslinga i trädgården fungerar också som ett värmelager för ”överbliven” solvärme att tas ut vintertid genom värmepumpen, som därmed förser huset med resterande behov av värme och varmvatten.

Elenergimätare avslöjar ”strömtjuvarna”

Idag kan familjen Molin glädja sig åt ett hus med mycket bra energiprestanda där den egenproducerade elen även räcker till att ladda två elbilar. För 2019 genererade huset ett överskott på drygt 980 kWh och prognosen för 2020 ser lovande ut.

För att hålla nere energianvändningen även för hushållsel så undviker familjen så långt det går stand by-läge på apparater, något som ofta kan visa sig vara en dold ”strömtjuv”. Med hjälp av elenergimätare på både inkommande ledningar och enskilda apparater går det att avslöja om och hur mycket el som går åt till exempelvis köksfläkt, laddställ, modem och musikanläggningar när de inte används.

– Vill man bli energineutral så gäller det att göra en energikartläggning hemma och hitta dessa spillaster.


"Plusenergihus innebär att klimatskalet ska vara utformat enligt kriterierna för passivhus och att huset dessutom har en elproduktion som minst motsvarar den mängd som används under ett år".

Inga koldioxidutsläpp och låg driftskostnad

Fördelarna med ett plusenergihus är flera, anser Andreas Molin.

– Det är bra ljudisolerat och tyst inomhus även om det stormar ute. Driftkostnaden är låg och frånsett de ingående materialen, så genererar vårt boende inga koldioxidutsläpp. Överskottet av el från solcellerna kommer med tiden att återbetala den energi det kostat att tillverka huset.

– Men så här i efterhand kan man konstatera att vi nog började renoveringen i fel ände med källarvägg, fönster, vägg, utbyggnad och till sist taket. Det blev ett febrilt arbete då det visade sig att vi även behövde dränera om. Så det hade varit bättre att börja med taket och jobba sig neråt.

Så byttes 1970-talsstandard till plusenergi

  • 2-glasfönster byttes till nya energiglasfönster.
  • Byggnadsskalet tätades med diffusionsöppet membran.
  • Väggar tilläggsisolerades med 25 cm cellplast
  • Tak tätades och isolerades med 30 cm cellplast ovanpå̊.
  • Frånluftsventilation byttes till FTX
  • Pelletsbrännare med kombipanna byttes till markvärmepump med värmelager och markslinga.
  • Solfångare och solceller installerades.
  • 2019 gjordes en kompletterande utbyggnad av solceller och ett batteripaket som gör att även två elbilar kan laddas och huset ska kunna kopplas ifrån nätet mars-oktober.

Andreas Molins tips vid renovering till plusenergi

  • Ta hjälp med att planera lufttätheten. Det är svårt att renovera sig till en fuktsäker byggnad eftersom äldre byggnader oftast är otäta.
  • Planera för solceller åt söder och flytta eventuella huvar till norrsidan. Även öst-västlig solcellsinstallation är det rimlig ekonomi i.
  • Se upp vid el- och rördragning– det är lätt att av misstag göra hål i det lufttäta klimatskalet när det väl är installerat.
  • När man bygger lufttätt måste man tänka på köksfläkten ifall det är en utsugsmodell – den har ingenstans att hämta luft när klimatskalet är tätt. Därför måste man öppna exempelvis ett spisspjäll när fläkten går. En kolfilterfläkt fungerar trots tätt klimatskal.

Fakta om Finnängens gård

Fastighetens läge: Ljungsbro utanför Linköping.

Byggår: 1976

Åtgärd: Renoverades 2010–2011 till plusenergihus.

Energifakta:  Användning av energi för värme är ca 10 000 kWh/år och för varmvatten 5 000 kWh/år. Huset producerar mer energi än vad det gör av med, överskottet 2020 beräknas bli 3 000 kWh.