MKB:s väg mot att inkludera klimatkrav i upphandling

Som en del av klimatomställningen finns en möjlighet för byggbranschens beställare att påverka klimatpåverkan från byggande. Klimatfrågan fanns tidigt med på MKB:s agenda. Idag är de en god bit på väg i resan mot att inkludera klimatkrav som en del av upphandlingsprocessen.
Författare: Filip Sandkvist och Åsa Thrysin, IVL Svenska Miljöinstitutet
Publicerat: 2020-12-08

Malmös kommunala bostadsbolag MKB är med sina 25 000 lägenheter och 1000 kommersiella lokaler det största fastighetsbolaget i Malmö och även ett av de största allmännyttiga bostadsbolagen i Sverige. Det aktiva miljöarbetet kom tidigt in i bilden och MKB har idag antagit miljömål för företaget om att uppnå klimatneutralt byggande och boende till år 2030.

Jenny Holmquist är miljöstrateg på MKB och har i sin roll som både miljöcoach och miljöchef varit med sedan företaget utförde sina första klimatberäkningar för verksamheten år 2004.

- Sedan dess har vi fått in ett tänk kring vad som har stor och liten klimatpåverkan. Vi försöker se vilka utsläpp vi har och var kan vi göra skillnad, berättar Jenny Holmquist.

Egna klimatkalkyler och steget vidare in i samarbeten

Efter att ha sett minskningar i klimatpåverkan från grundverksamheten (scope 1-2) fortsatte MKB arbetet med att göra en känslighetsanalys. Den omfattade andra områden som MKB visste orsakade klimatpåverkan men som ännu inte var möjliga att räkna mer noggrant på.

-Vi såg att vi hade flera stora områden som vi behövde jobba med där vi hade svårare att styra utsläppen men som fortfarande hade stor klimatpåverkan. För 3-4 år sedan kom  vi fram till att vi behövde öka vår kunskap om klimatpåverkan från byggnation. Efterhand som klimatpåverkan inom andra områden har minskat samtidigt som MKB ökat sin nyproduktion kraftigt har klimatpåverkan från byggnation blivit allt viktigare i företagets klimatarbete, fortsätter Jenny Holmquist.

Jenny Holmquist, miljöstrateg på MKB.

År 2017 identifierade MKB tre områden där de ville öka sitt lärande, det var; sätt att mäta klimatpåverkan, optimering av byggande med betong och optimering av byggande med trästommar. År 2018 gjorde de sedan enklare klimatkalkyler i egen regi för ett par byggprojekt som avgränsades till grund och stomme med hjälp av Byggsektorns miljöberäkningsverktyg (BM) och Bidcon Klimatmodul. Det blev också det första steget i lärandet kring att mäta klimatpåverkan från byggprojekt och titta på försättningarna för att genomföra klimatberäkningar. Samtidigt insåg man att det var viktigt att samverka med andra för att både kunna öka kunskapen och för att arbeta med frågor som bolaget inte själv har rådighet över.  MKB anslöt sig de kommande åren till Allmännyttans klimatinitiativ, projektet Klimatkrav till rimlig kostnad och Malmös lokala färdplan för klimatneutral bygg- och anläggningssektor till 2030 (LFM30).

Sedan MKB gjorde sin första klimatkalkylen i egen regi har de gjort en klimatkalkyl tillsammans med en entreprenör och beställt klimatberäkningar i en del befintliga projekt för att utvecklas inom området.

Ambition om klimatkalkyler för kravställning

Angående klimatkalkyler ser Jenny Holmquist en möjlighet för MKB att skala upp arbetet.

-Vi kommer vilja göra klimatberäkningar i alla projekt men vi arbetar med frågan om hur vi ska beställa dem på bästa sätt. Det kommer ett lagkrav med deklarationer inom inte alltför lång tid. Vi tror att relativt många aktörer börjar blir redo, och att det finns förhållandevis enkla sätt att göra klimatkalkyler på. En fråga som är viktig för oss är dock att vi ska bygga lägenheter för alla som vill bo i Malmö och man ska ha möjlighet att efterfråga våra bostäder. Så det gäller att vi hittar rätt arbetssätt som inte driver kostnader i projekten och det är viktigt att ställa rätt krav utifrån hur mogen marknaden är. 

Klimatkalkylen har i en pilot även ingått som en del av en upphandling. Där gällde det ett projekt i bostadsområdet Segepark i Malmö. Här har MKB i sin roll som beställare valt att sätta klimatpåverkan som en av de parametrar som utvärderades för anbuden.

-Vi fortsätter kunskapsresan genom att lära, utforska, succesivt pröva och sedan föra in i kravställande. Vi tror att vi snart kan ställa krav på klimatkalkyl i fler projekt, och fortsatt får lika många anbud, men vi är inte heller 100 procent säkra och det är precis i den frågan vi står och väger. Till en början kommer vi dock inte ha med det i utvärderingen av anbuden, men en kalkyl ska ändå ingå som en naturlig del i alla projekt, säger Jenny Holmquist.

Klimatkalkyler relevanta för marknaden

Att göra avgränsade klimatkalkyler i egen regi har varit ett sätt för MKB att öka kunskapen och identifiera små och stora poster för klimatpåverkan för byggande. Jenny Holmquist ser också en annan fördel med att göra klimatkalkyler i egen regi.

-I en förlängning tror jag att det blir naturligt att byggentreprenören gör klimatberäkningarna. Men vi som beställare behöver känna oss trygga i hur man beställer en klimatkalkyl på ett sätt som är relevant för marknaden just nu. Genom att göra egna beräkningar har vi fått en intern kunskap om ämnet vilket har varit ett av huvudsyftena för oss i det här arbetet.

Jenny Holmquist belyser också en stundande förändring i branschen och synergin i samverkan.

-Jag upplever att kunskapsnivån ökar snabbt och branschen vill arbeta framåt i den här frågan. I Malmö har vi ett högt tempo nu i och med den lokala färdplanen där över 130 aktörer har en ambition och vilja att bygga mer klimatsmart. Vi har en otrolig kunskapsresa framför oss och det finns ett tydligt sammanhang för samverkan. Det finns en vilja att prata om det här ämnet vilket gör att det går snabbare än om vi hade jobbat själva med frågan.

Standardiserad beställning av klimatkalkyler

När MKB ställde klimatkrav i anbudsskedet för Segepark var de noga med att tydligt specificera kraven. De lyfter också vikten av standarder för att kunna få fram jämförbara klimatkalkyler.

- En viktig fråga framåt är att bli tydliga med hur klimatkalkyler ska göras så att vi inte jämför äpplen med päron. Det finns standarder idag men det är ändå viktigt att man formulerar kraven och avgränsningar så att beräkningarna verkligen ger svar på det man vill. Där behöver både beställaren vara tydlig och entreprenören förstå kraven, berättar Jenny Holmquist.

Klimatkalkyler som ett aktivt verktyg

Det finns flera sätt att arbeta med klimatkalkyler varav ett är att deklarera klimatpåverkan för byggskedet i samband med färdigställandet av byggnaden.

-Ett aktivt förhållningssätt när det gäller att arbeta med klimatkalkyler är att använda beräkningen som ett verktyg för att påverka och minska klimatpåverkan, till skillnad från att göra en deklaration ”bara” för att redovisa utsläppen, säger Jenny Holmquist. Ur klimatsynpunkt är det mest värdefullt att göra beräkningen i ett tidigt skede i byggprocessen och sedan använda den som ett aktivt verktyg. Till en början kan man smalna av omfattningen till det som är hanterbart för att komma igång. Som jag ser det ger det dock ett stort värde i sig att göra vilken form av klimatberäkning som helst om man inte gjort det tidigare, eftersom man får konkreta siffror på en byggnations klimatpåverkan, både i stort och smått, på ett helt nytt sätt. Även om det finns många studier nu som kan ge insikter tror jag att det är värdefullt att göra beräkningar för sin specifika verksamhet för att bygga upp kunskap. Då kan även projektledare och upphandlare se vad resultaten blev i specifika projekt och man blir medveten om vilka val som är påverkande.

Strategiska områden för att arbeta med klimatkrav vid upphandling

Var ska man då börja för att kunna ställa klimatkrav vid upphandling? MKB lyfter fram följande tre strategiska områden baserat på den kunskapshöjande insatsen som påbörjades 2017.

  • Beräkning av klimatpåverkan (klimatkalkyler)
  • Optimering av byggande med trästommar
  • Optimering av byggande med betong

I MKB:s fall ledde lärandet om trästommar till en större öppenhet kring förutsättningar och på så sätt fick man in trästomme i några projekt.

-Vi ställde inte krav på material, låg klimatpåverkan eller klimatdeklaration, utan gjorde upphandlingsförutsättningarna bredare och då ledde det till att vi i några projekt fick in andra stommaterial. Vi vet att trä är ett av flera sätt att minska klimatpåverkan. Vi arbetar också med piloter för klimatanpassad betong och att optimera betongen på andra sätt, säger Jenny Holmquist.

Många vägar framåt

-Det finns mer än ett sätt att driva en förändring och åstadkomma lärande i klimatfrågan. På lång sikt tror jag att alla kommer göra klimatberäkningar i tidiga skeden och att man småningom ställer krav på maximala klimatutsläpp på samma sätt som man gör med energikraven. Men det är en resa innan vi hamnar där och resan dit har många vägar, avslutar Jenny Holmquist.

 

Framgångsfaktorer för att som beställare i byggbranschen börja ställa klimatkrav vid upphandling

Våga arbeta med att ställa krav klimatkrav vid upphandling genom att:

  • Avgränsa kravställningen till den kompetens som finns tillgänglig. Satsa hellre på att ta små steg framåt än att famna över för mycket.
  • Identifiera synergieffekter med andra områden som kan vara en drivkraft för att satsa på klimatkrav vid upphandling (exempelvis lägre byggkostnader).
  • Satsa på kunskap och samverkan, både internt och med externa parter.
  • Hitta områden för lärande för att minska risken för att börja med någonting nytt. Hitta vägar för att öka kunskapen för att tydliggöra nästa steg.

Fakta:

Bolag: MKB Fastighets AB

Bolagstyp: Allmännyttigt bostadsbolag

Grundat: 1946

Antal bostäder/lokaler: 25 000 lägenheter och 1000 kommersiella lokaler.