Rött ljus för dinosaurier i det fossilfria samhället

Eldar du dinosaurier hemma? Fossilfritt är ett ord vi ofta hör när klimat och en hållbar framtid diskuteras. Här reder vi ut vad fossilfritt är och hur det hänger ihop med vår vardag och våra liv.
Madeleine Appelgren
Publicerat: 2019-09-27

Vi vill ha det varmt och skönt inne, vi vill kunna tända mysiga lampor, ladda våra mobiler, sätta på torktumlaren och ta bilen till jobbet. För att detta ska fungera har vi under stora delar av 1900- och början av 2000-talet skaffat oss elektricitet och värme genom att elda kol- och oljekraftverk och fylla på olja hemma i våra oljepannor.

Fossilens förförande fördelar…

Kol, olja och naturgas är fossila bränslen. De består av förhistoriska djur och växter som under miljontals år brutits ner och lagrats långt ner under jord. Där hade de legat kvar än idag, om det inte varit för driftiga engelska textiltillverkare. När de i slutet av 1700-talet kom på att maskiner som drevs med kol kunde ersätta muskelkraft, så blev det startskottet för den industriella revolutionen. Kolet blev till guld, och än mer så blev det när den amerikanske bonden Edwin Drake en dag år 1859 borrade en bit ner i jorden – och hittade flera liter tjock svart olja.

Sedan dess har gigantiska mängder kol, olja och naturgas tagits upp från sina underjordiska depåer. Under drygt två hundra år har mänskligheten bokstavligen badat i ett överflöd av energi. Samhällen och livsstil bygger på tillgång till billig fossil energi – dinosaurierna tar oss dit vi vill med bil och flyg. De håller oss varma hemma och ger oss billig el. De är dessutom råvara för sådant som är självklart i dagens konsumtion, exempelvis plaster, tyger och färger baserade på råolja. Kort sagt – de gamla dinosaurierna påverkar våra liv varje dag.

…och deras förfärande nackdelar

Men det fossila guldmyntet har också en kolsvart baksida. På den står det koldioxidutsläpp och klimatförändringar. Så här hänger det ihop: Grundämnet kol är en byggsten för allt liv på jorden. När biologiskt material förmultnar eller brinner – exempelvis i en skogsbrand – så omvandlas kolet till gasen koldioxid som går upp i luften. Om skogen växer upp igen, så binder den samma mängd koldioxid som återigen blir stabilt kol. Och så länge det är jämvikt mellan det som bryts ner och det som återskapas, så cirkulerar kolet i ett kretslopp.

Men när fossil energi som bildats under miljontals år eldas upp på så kort tid, då kommer systemet i obalans. Överskottet av koldioxid strömmar ut i atmosfären. Där håller den kvar en del av den värmestrålning som varje dag lämnar jordytan. Vi har hamnat i ett växthus där det riskerar att bli alldeles för varmt för att vara trivsamt.

Byggbranschen läcker koldioxid

Den svenska bygg- och fastighetssektorn stod 2016 för utsläpp av växthusgaser på ca 12,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket motsvarade 21 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Till det kom importerade byggvaror som utomlands genererat utsläpp på 8,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det visar Boverkets miljöindikatorer där man beräknar miljöpåverkan från fastigheters hela livscykel – alltså allt från materialtillverkning, transporter och produktion till beräknad rivning och återvinning.

Tillverkning av cement, betong och stål står för en stor del av koldioxidutsläppen i byggbranschen eftersom det är material där det används mycket energi vid tillverkningen. Dessutom frigörs koldioxid när kalksten hettas upp för att bli cement.

Rött ljus för dinosaurier

Sverige siktar på att bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Initiativet Fossilfritt Sverige som lanserades inför klimatmötet i Paris 2015, har som målsättning att vi år 2045 inte längre ska bidra med några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Olika branscher – däribland betong-, cement- och stålindustrin – har nu tagit fram så kallade färdplaner inför omställningen till fossilfritt. I framtiden blir det med andra ord rött ljus för gamla dinosaurier och grönt ljus för förnybar energi som återskapas i naturliga och långsiktigt hållbara processer.

Fossilfritt och förnybart

I en fossilfri framtid använder vi vatten-, vind- och solkraft, men också olika typer av biobränslen där koldioxid som släpps ut ersätts av nya kolbindande växter i ett kretslopp. Kärnkraft är också fossilfri och genererar inte några koldioxidutsläpp. Men eftersom uran är en resurs som inte återskapas i naturen, så räknas inte kärnkraften till förnybar energi.

Exempel på förnybar energi:

  • Vatten- och vindkraft samt solenergi
  • Ved, pellets och annan biomassa
  • Etanol som tillverkas t ex av spannmål, majs och sockerrör
  • Biogas som framställs ur slam på avloppsreningsverk, men också från matavfall, gödsel och andra organiska rester
  • Biodiesel som tillverkas av rapsolja och andra vegetabiliska oljor
  • Vätgas som framställs genom elektrolys av vatten