Tryckimpregnerat trä mest hållbart i längden

Valet mellan tryckimpregnerat trä och andra material diskuteras ofta, bland annat i olika chattforum. Gemensamt verkar vara viljan att handla miljövänligt och hållbart. I en jämförelsestudie mellan olika material, där hela livscykeln räknas med, visar det sig att impregnerat trä drar längsta strået.
Trätrall med skruvdragare och skruv. Syftet med studien var att se vilken påverkan olika material i en altan har på miljön - under hela sin livslängd, en så kallad LCA. Foto: Pixabay
Marit G Engstedt
Publicerat: 2020-10-23

ICHB har producerat ett antal filmer under namnet Klimatrenoverarna. I avsnittet om hur man bygger sin altan hållbart så intervjuas Johan Fröbel, chef för teknik och distribution på branschorganisationen Svenskt Trä. I filmen säger han att det mest hållbara alternativet är att använda impregnerat trä till sin altan. Han bygger sitt uttalande på en studie som tagits fram av IVL Svenska Miljöinstitutet och Teknologisk Institut i Danmark. Här fördjupar vi oss i vad som står i rapporten från studien.

Syftet med studien var att se vilken påverkan olika material i en altan på 30 kvm i Stockholmsområdet har på miljön - under hela sin livslängd, en så kallad livscykelanalys, LCA. Det innebär att man tog in parametrar om hur ett material hade producerats eller hur ett träslag hade odlats, skördats, behandlats och transporterats. Vilka material som hade använts för att konstruera altanen och slutligen hur länge materialet höll och hur det togs om hand efter att ha tjänat sitt syfte. LCA brukar beskrivas som analys ”från vaggan till graven”.

Jämförda material

Materialen som jämfördes var lättillgängliga material för en privatkonsument och som kan köpas i bygghandeln:

  • Impregnerat trä, NTR träskyddsklass AB (för användning ovan mark) från Sverige
  • Sibirisk lärk (kärnvirke av lärk) importerad från Ryssland
  • Ipé, importerat tropiskt trä från Brasilien
  • WPC (ett kompositmaterial av hälften trä och hälften plastpolymerer) från Kina respektive Tyskland
  • Betongplattor

Kärnvirke av furu, som har ett naturligt innehåll av hartser som står emot rötangrepp, ingick inte i studien men dess egenskaper och livslängd kan jämföras med lärk av kärnved. Merparten av det kärnvirke som produceras går till snickeriindustrin för tillverkning av exempelvis fönster. Får man som privatkonsument tag på kärnvirke måste man vara säker på att det är 100 % kärnvirke och att det inte har kommit med så kallad splintved i brädan. Splintveden är mer mottaglig för röta och kommer att förkorta livslängden på virket.

Lärk, med växtplats i Ryssland, togs med i studien. Hade svensk lärk varit med i studien hade LCA troligtvis blivit bättre eftersom man då undvek transport samt användning av rysk el, som många gånger kommer från gas och kol.

Underhåll

I studien ingick även underhåll av altanerna av trämaterial, med en vattenbaserad produkt och borste vart femte år, med början det första året.
Underhåll genom behandling med träolja ingick inte i studien. Inoljning görs mer av kosmetiska skäl för att i någon mån behålla ursprungligt utseende hos trämaterialet. Det motverkar även fuktrörelse och kan minska sprickbildning. Men olja kan också skynda på mikrobiell påväxt och göra träet svartprickigt vilket kräver mer arbete och underhåll. Inget underhåll utfördes på WPC och betongterrassen, som anses vara underhållsfria material.

Sista anhalten för trä- och WPC-materialen var förbränning, medan betongen lades på deponi.

Vi har ett resultat!

I studien jämfördes de olika materialen och huvudfokus var att ta fram den globala uppvärmningspotentialen (GWP) på respektive material. Global uppvärmningspotential är ett sätt att översätta olika växthusgasers effekt på klimatet. Läs mer om GWP här intill.

Resultatet av studien visar att av de olika altanalternativen hade impregnerat trä den lägsta globala uppvärmningspotentialen (GWP) medan WPC, från Kina, hade den högsta.

Den avgörande faktorn var hur länge som respektive material höll som konstruktion. I studien förväntades impregnerat trä ha en livslängd på 30 år, medan livslängden för till exempel lärkträ (oberoende var den växt) förväntades till 15 år, varefter det måste bytas ut på grund av angrepp av röta.

Då måste nytt trä skördas, sågas och hyvlas och nya skruvar tillverkas. Det nya materialet och den som bygger altanen ska dessutom transporteras till platsen. Det ger mer utsläpp av CO2-ekvivalenter eftersom byggprojektet måste göras två gånger under samma livslängd som ett altanbygge av tryckimpregnerat trä, som håller i 30 år.

Genom att se på materialens hela livslängd är tryckimpregnerat virke det mest hållbara.

LCA-resultat för de olika materialen

(enhet i kg CO2-ekvivalenter)

Impregnerat trä, 172
Sibirisk lärk, 422
Ipé, 265
WPC från Tyskland, 1296
WPC från Kina, 1867
Betong, 412

I rapporten finns en bild som översätter CO2-ekvivalenterna till CO2-utsläpp. Den visar hur många kilometer en genomsnittligt stor bil åker för att orsaka samma mängd utsläpp.

Antalet kilometer som en bil kör för att släppa ut motsvarande koldioxidmängd som altanens miljöpåverkan. Betong - 3 433 km, WPC från Kina - 15 558 km, WPC från Tyskland - 10 800 km, Ipé - 2 208 km, Sibirisk lärk - 3 517 km och impregnerat trä NTR AB - 1 433 km.


Fakta om tryckimpregnerat trä:

  • Impregnerat trä är virke som har behandlats med ett träskyddsmedel för att kunna stå emot till exempel rötsvampar eller mikroorganismer som bryter ner virket.
  • Det träskyddsmedel som används vid impregneringen av träprodukter i Sverige är godkända av kemikalieinspektionen enligt EU:s Biocidförordning. En träprodukt som har tillverkats enligt Nordiska Träskyddsrådets system är märk med NTR.
  • Impregnering, enligt NTR, görs industriellt i en sluten process och överflödig impregneringsvätska återförs och återanvänds. De träskyddsmedel som används är baserade på koppar som huvudsakligt aktivt ämne, och själva impregneringslösningen bereds med vatten som lösningsmedel. Efter impregneringen måste de aktiva ämnena fixeras under några dagar och därefter torkas ut.
  • Det impregnerade trä som du som privatperson oftast köper i bygghandeln har behandlats med kopparbaserade träskyddsmedel. Se till att du får NTR-märkt virke. Tillverkare av NTR-märkt impregnerat trä är anslutna till en oberoende tillverkningskontroll.
  • Förr användes CCA (krom, koppar och arsenik) för att impregnera. Krom och arsenik för träskyddsimpregnering förbjöds i Sverige 2004. Numera är det helt förbjudet att sälja trä som behandlats med CCA inom EU. Även kreosot (en cancerogen vätska som utvinns från stenkolstjära) användes mer förr, men det får nu bara utnyttjas för att impregnera järnvägssliprar och ledningsstolpar. Dessutom får det bara användas av yrkesfolk med specialistutbildning.
  • Vid förbränning frigörs de ämnen som ingår i impregneringsmedlen. Det krävs värmeverk med rökgasrening för att bränna upp impregnerat virke. Lämna därför alltid in använt impregnerat virke till återvinningscentralen i din kommun. Impregnerat virke ska inte brännas okontrollerat i till exempel majbrasor eller villapannor.
  • Det allra viktigaste är att använda rätt slags trä på rätt plats. Överanvänd inte impregnerat trä om det inte behövs. Många gånger går det bra att använda obehandlat virke som sedan målas eller oljas in. Det kan till exempel vara konstruktioner med lägre krav på hållbarhet, som en sandlåda eller en tillfällig drivbänk.


Källor: Kemikalieinspektionen, Svenska Träskyddsföreningen och Jöran Jermer

MGE

Fakta GWP

GWP är en förkortning för “Global uppvärmningspotential”, på engelska Global Warming Potential. Ibland kallas GWP för “växthuspotential”. Global uppvärmningspotential är ett att översätta olika växthusgasers effekt på klimatet. Gaserna har olika stor effekt på den globala uppvärmningen och för att kunna jämföra dem räknar man om alla gaser till “koldioxidekvivalenter“. Det görs med GWP, som alltså är ett värde på hur mycket gasen påverkar den globala uppvärmningen. Koldioxid CO2 har GWP 1 och andra växthusgaser jämförs mot denna ekvivalent.

Källa: Klimatordlistan.se