Ny värmepump – utvärdering ur ett livscykelperspektiv
I takt med att byggnader använder mindre energi, blir klimatpåverkan från byggfasen allt större. I ett projekt har man undersökt vad konvertering från fjärrvärme och fjärrkyla till en värmepump inneburit ur klimatsynpunkt, inklusive inbyggda växthusgasutsläpp för tillkomna material för den nya värmepumpanläggningen.
Resultat
Anläggningen som har studerats finns på KTHs campusområde i Stockholm där Akademiska Hus har installerat en värmepump, för att minska mängden köpt fjärrvärme och fjärrkyla för byggnaderna på området.
Projektet visar att det viktigaste ur miljösynpunkt är att kylmaskiner och värmepumpar har högsta möjliga effektivitet (COP), eftersom det påverkar energianvändningen under driftsfasen och fortfarande står driften för den klart största delen av anläggningens totala klimatpåverkan under livscykeln.
Projektresultaten visar att den inbyggda klimatpåverkan i denna typ av anläggning är liten i förhållande till klimatpåverkan till följd av energianvändning under driftsskedet. Beräkningarna tyder på att ”återbetalningstiden” för klimatpåverkan (det vill säga inbyggd klimatpåverkan dividerat med årlig minskning av klimatutsläpp) är ca 2 år. Den initiala inbyggda klimatpåverkan är ca 640 ton CO2-eqvivalenter vilket ska jämföras med ca 15 000 ton CO2-eqvivalenter från energianvändning under hela driftsskedet (beräknat för 30 år). Detta är under antagandet att medelproduktionsmix används för el och fjärrvärme.
Nytta
Resultat från projektet ger beslutsunderlag inför investeringsbeslut i energitekniska åtgärder ur ett hållbarhetsperspektiv. Här kan ni ta del av klimatkonsekvenserna av att konvertera från existerande fjärrvärme och fjärrkyla till en kyl-och värmepumpsanläggning.
