Introduktion

Introduktion

Ett lufttätt och välisolerat hus ger en låg värmeförlust och en god termisk komfort vintertid. Normalt bidrar också en ökad isolering till en bättre ljudisolering. Därför kan det vara klokt att se över olika möjligheter för tilläggsisolering i samband med renovering av äldre byggnader.

Tilläggsisolering kan göras på väggar, tak, grund, fönster och dörrar, antingen separat eller tillsammans. För att få ett lyckat resultat är det viktigt med en genomtänkt strategi för åtgärderna och inse vilka risker som finns. 

 
Därför är isoleringen viktig

Därför är isoleringen viktig

Värmeförluster genom klimatskärmen, så kallade transmissionsförluster, står för ungefär en fjärdedel av den totala energin som ett modernt flerbostadshus använder. Resterande tre fjärdedelar kommer från ventilation, varmvatten, hushållsel och driftenergi.

Tack vare att våra moderna byggnader är välisolerade utgör värmeförlusterna bara en liten del. För äldre hus kan fördelningen se helt annorlunda ut och det kan därför vara viktigt att se över vilken isoleringsgrad byggnaden har.

Att förbättra isoleringen är en bra åtgärd eftersom den - rätt utförd - står sig över tid och inte behöver något egentligt underhåll och framförallt ingen extra driftenergi.

Bilden visar en översikt av de byggnadsdetaljer där värmeförlusterna är extra stora. Störst är värmeförlusterna oftast vid ytterväggens anslutning till tak, grund och bjälklag samt dörrar och fönster, där det finns mindre isolering.
 
U-värde, vad är det?

U-värde, vad är det?

För att avgöra om en byggnad är välisolerad eller inte så anger man konstruktionsdelarnas värmegenomgångskoefficient, dvs. U-värde, i enheten W/(m2K) (watt per kvadratmeter och kelvin).

U-värdet är ett mått på hur många Watt värme som transporteras genom en kvadratmeter av byggnadsskalet vid en grads temperaturskillnad. I gällande byggregler, BBR 25, är den genomsnittliga U-värdet för byggnadsdelar och köldbryggor begränsat och får maximalt vara 0,4 W/(m2K) i medeltal för flerbostadshus och småhus större än 50 kvadratmeter.

Normala U-värden för en välisolerad byggnad ligger på runt 0,1 W/(m2K) för tak, väggar och grund medan 1,0 W/(m2K) är normalt för fönster och dörrar. Till detta kommer alla extra värmeförluster som orsakas av hörn, montage, infästningar och anslutningar. Dessa extra värmeförluster kallas köldbryggor och kan utgöra en betydande del av transmissionsförlusterna.

Konstruktionsdelarna på en äldre byggnad har betydligt sämre U-värden. Byggnader från sjuttiotalet ligger ofta på drygt 0,3 W/(m2K) för väggar, 0,2 W/(m2K) för tak och runt 0,3 W/(m2K) för grunden. U-värdet för äldre kopplade 2-glas fönster ligger på drygt 2,5 W/(m2K).

Bilden visar transmissionsförlusterna för en standardbyggnad fördelat på tak, väggar, grund, fönster/dörrar och ventilation. Beroende på typ av konstruktion och ventilationssystem kan procentsatserna variera ganska mycket.
 
Checklista för bästa resultat

Checklista för bästa resultat

För att erhålla bästa möjliga resultat är det viktigt att klargöra hur värmeförlusterna ser ut i den befintliga byggnaden innan man påbörjar en tilläggsisolering. Byggnaden är ett komplext system. En tilläggsisolering förändrar temperaturprofilen över klimatskärmen, vilket innebär att fuktförhållande och uttorkningsmöjligheter påverkas.

För att undvika risker för otrevliga överraskningar med fukt- och mögelproblem bör man ta hjälp av en sakkunnig inom byggnadsfysik, exempelvis en konsult inom fuktområdet. Vissa konsulter är specialiserade både inom fukt och energi.

Se till att följande frågor hanteras innan ett arbete påbörjas:

1. Befintlig konstruktion. Vilken isoleringsgrad har befintlig konstruktion gällande tak, väggar, grund och fönster? Förhoppningsvis går detta att hitta i gamla konstruktionsritningar, om inte kan man vara tvungen att öppna konstruktionen för att titta.

2. Köldbryggor och material. Hur ser köldbryggor ut och vilka material består de av? Titta i gamla konstruktionsritningar. Det är också klokt att termografera byggnaden (under uppvärmningssäsongen) för att hitta köldbryggorna. Vid en termografering går det också att lokalisera eventuella otätheter. Även här kan man vara tvungen att öppna konstruktionen för att titta om ingen dokumentation finns.

3. Lufttäthet. Hur säkerställs lufttätheten? Ju mer isolerad byggnaden är desto viktigare är lufttätheten. På något sätt måste det finnas en tätning som förhindrar varm och fuktig inneluft att tränga ut i kallare konstruktionsdelar. Luftläckage som behöver tätas går ofta att lokalisera genom termografering. 

4. Ventilation. Hur säkerställs ventilationen i byggnaden? Det är inte säkert att en tidigare självdragsventilation är tillräckligt efter en tilläggsisolering då byggnaden blir tätare.

5. Fukt. Finns det problem eller kommer eventuella problem med fukt att uppstå i konstruktionen? För att kunna svara på detta bör en fuktsakkunnig rådfrågas. En lista på diplomerade fuktsakkunniga finns på fuktcentrums hemsida.

 
Tilläggsisolering av ytterväggar

Tilläggsisolering av ytterväggar

Isolering av väggar kan vara antingen utvändig, invändig eller att man helt enkelt kompletterar eller byter ut befintlig isolering. Vid utvändig isolering, som är det vanligaste, brukar man ta bort befintlig fasadbeklädnad och lägga till ett nytt isolerlager för att sedan montera ett nytt fasadmaterial.

Isolerlagret kan antingen vara uppbyggd som en regelstomme med isolering i facken eller att man fäster upp isolerplattor med hög hållfasthet direkt på väggen och sedan fäster fasadmaterialet i isoleringen.

Vilken metod man använder beror främst på konstruktionen och övriga förutsättningar, som till exempel utrymme kring byggnaden. Vid invändig isolering, isoleras det inuti byggnaden. Invändig isolering används oftast när det finns bevarandevärden hos fasaden. Liksom för utvändig isolering kan man isolera med en ny regelstomme eller isolerplattor.

Bilden visar hur isolering kan ske både invändigt och utvändigt av en vägg. Invändig isolering (vänstra bilden) kan ske genom att man isolerar i en ny regelstomme eller med hjälp av isoleringsplattor som fästs på befintlig vägg. Figuren till höger visar utvändig isolering i ny utvändig regelstomme.

Fördelar 

Att isolera ytterväggar minskar värmeflödet genom väggen vilket sparar energi. Samtidigt höjs den termiska komforten eftersom väggarna blir varmare inne i byggnaden.

Termisk komfort är ett samlat begrepp för hur temperaturen upplevs inomhus. Den är beroende av lufttemperatur, värmestrålning från ytor i byggnaden och luftdrag. En positiv bieffekt kan vara att klimatskalet blir mer lufttätt vilket innebär att ytterligare energi sparas och att den upplevda innetemperaturen kan öka eftersom eventuellt drag inomhus minskar.

Även buller utifrån reduceras om väggen blir tätare. 

Svårigheter och fallgropar

Vid tilläggsisolering förändras temperaturprofilen i väggen. Detta innebär att väggen blir kallare ytterst och att den kritiska relativa fuktigheten då till exempel mögel och röta kan börja växa, förskjuts antingen inåt eller utåt i befintlig konstruktion beroende på om man isolerar på in- eller utsidan. Om inte hänsyn tas till detta kan det uppstå fuktskador i väggen eller frostsprängning i fasadtegel.

Vid utvändig tilläggsisolering är det inte möjligt att installera en ny fuktspärr eftersom denna ska sitta på varma sidan. Därför bör man dimensionera så att den kritiska relativa fuktigheten hamnar i de nya materialen och se till att dessa klarar fuktbelastningen.

Vid invändig isolering kan man eventuellt installera en ny fuktspärr men det är svårt att täta kring anslutningar för väggar och bjälklag vilket innebär stora risker för läckage av fuktig inomhusluft som kan innebära problem med fuktutfällning i konstruktionen. Dessutom är risken stor att den kritiska nivån för relativ fuktighet hamnar i de befintliga materialen som inte är anpassade för detta.  

Bilden visar en temperaturprofil genom en vägg. En stor temperaturskillnad genom ett material ger en brantare lutning på linjen.

Köldbryggor

Vid olika anslutningar av byggnadsdelar, tillexempel möte av vägg och golv samt genomföringar för ventilation, kommer det på grund av geometrin eller att det inte får plats lika mycket isolering att ske ett ökat värmeflöde genom väggen. Detta kallas för köldbryggor. Vid en utvändig isolering kommer de flesta köldbryggor att minska medan de förstärks vid en invändig isolering, som visas på bilden nedan.

Bilden visar anslutning av bjälklag i en yttervägg. Vid invändig isolering förstärks köldbryggan medan den vid utvändig isolering så gott som försvinner.

Vid en invändig isolering kommer temperaturen att bli mer ojämn eftersom isoleringen blir mer fläckvis. Detta innebär större temperaturdifferenser. En ojämn yttemperatur kan också leda till ojämn nedsmutsning med mest smuts på de kallaste ytorna.

Eftersom väggen troligen blir mer lufttät så behöver man säkerställa att ventilationen är tillräcklig inomhus. Det gäller framförallt om det är självdragsventilation.

Dagsljusinsläppet kan påverkas

Utvändig isolering medför att väggen blir tjockare så att fönstren hamnar längre in i väggen. I och med detta så minskar dagsljusinsläppet vilket gör det mörkare inomhus. Detta har dock vissa positiva effekter som att fönstren blir mer skyddade och får längre livslängd, samt att risken för övertemperaturer inomhus minskar under sommaren. 

Utvändig tilläggsisolering är den mest fördelaktiga

Det är mest fördelaktigt att isolera på utsidan av befintlig konstruktion eftersom:

  • Befintlig konstruktion blir varmare vilket gör att risken för fuktskador minskar
  • Hyresgäster kan bo kvar eftersom man inte behöver komma åt inne i lägenheterna
  • Uthyrningsbar yta behålls eftersom invändig volym inte minskar
  • Minskade köldbryggor tack vare ett heltäckande isoleringsskikt

OBS!

För att få bästa effekt av en utvändig tilläggsisolering måste man vara noggrann med att inga luftspalter bildas mellan befintlig konstruktion och tilläggsisoleringen. Dessa luftspalter kan lätt skapa kortslutning genom att kall luft blåser in och ventilerar bort hela effekten av tilläggsisoleringen.

Glöm inte att kontrollera stommen! Eftersom tilläggsisolering ökar tyngden av ytter- väggen behöver man kontrollera att stommen klarar den extra belastningen och förstärka den om det behövs.

 
Tilläggisolering av tak och vind

Tilläggisolering av tak och vind

Vanligaste typen av tilläggsisolering av tak är att vindsbjälklaget upp mot en kallvind isoleras.

För att isolera vindsbjälklaget krävs givetvis att det finns en kallvind i byggnaden. Det vanligaste är att mattor med mineralullsisolering eller lösull används. Vid isolering av yttertak är det främst mineralull eller cellplast som monteras.

Bilden visar snitt av en vind. Det går antingen att isolera bjälklaget (1) eller yttertaket (2). Isoleras yttertaket finns möjlighet att nyttja utrymmet för förvaring eller bostadsutrymme eftersom det då blir varmt.

Fördelar

Att tilläggsisolera bjälklaget upp till en kallvind är en enkel och billig lösning och har ofta ganska stor effekt på energianvändningen eftersom varm luft stiger och temperaturen upp mot taget är högre än nere i byggnaden. Att använda lösfyllnadsisolering brukar vara det bästa eftersom det fyller ut ordentligt runt alla reglar.

Att istället isolera yttertaket ger fördelen att utrymmet under blir varmt och eventuellt kan användas som bostad eller förvaring.

Svårigheter och fallgropar

Eftersom varm luft stiger blir det varmare inne vid taket än i övriga huset. Det innebär att det lätt blir övertryck här, vilket i sin tur kan ge både extra värmeförluster och fuktproblem. Lufttätheten är därför extra viktig här.
Vid en tilläggsisolering av bjälklaget kan vindsutrymmet ovanför bli något kallare vintertid än tidigare. Den relativa fuktigheten under vinterhalvåret kan vara hög och under klara nätter kan kondens uppstå på yttertakets insida på grund av nattutstrålning, se illustration på bilden nedan.

Detta kan hända även om ingen fukt läcker från vindsbjälklaget. Framför allt under höst och vår kan detta ge förutsättningar för mikrobiell tillväxt på underlagstaket. Denna effekt kan minskas genom kondensisolering på yttertaket.

Även saker som förvaras på vinden, till exempel resväskor och pjäxor, kan mögla. Detta innebär också att vinden blir känsligare för fuktskador efter åtgärden. Skulle det komma in fukt på vinden har den svårt att torka ut eftersom den kalla uteluften som ventilerar har svårt att ta upp fukten. Därför är det nödvändigt att göra yttertaket vattentätt och bjälklaget så lufttätt som möjligt, vilket kan vara svårt i praktiken.

Alla varma kroppar strålar värme. Byggnaden kommer att stråla ut värme men även ta emot värme från kringliggande objekt vilket medför att nettoförlusterna inte blir så stora. En klar natthimmel är däremot väldigt kall vilket innebär att taket strålar ut värme men får inte ”tillbaka” värmestrålning. Detta kallas nattutstrålning och medför att taket och vinden blir kallare än övriga konstruktioner, vilket kan leda till kondens eller för hög relativ fuktighet. Av samma anledning blir det is på bilrutor, speciellt vindrutan som är vinklad uppåt

Vid utvändig isolering av yttertak måste befintlig taktäckning tas bort vilket kan vara omständligt. Dessutom blir byggnaden högre, vilket kräver bygglov. Att höja taket medför mycket merarbete eftersom hängrännor, stuprör, genomföringar, takfot och andra detaljer kan behöva justeras.

Håll koll!

En vanlig rekommendation är att regelbundet inspektera vinden och vid behov installera avfuktare eller en behovsstyrd extra fläkt som kan hjälpa till att ventilera bort fukt.

 
Tilläggsisolering av grund och källare

Tilläggsisolering av grund och källare

Att isolera grunden innebär att golvet blir varmare. Åtgärden gör det är möjligt att sänka lufttemperaturen inomhus med bibehållen termisk komfort, eftersom kalla fötter oftast innebär att man vill ha en högre innetemperatur. I samband med tilläggsisoleringen kan man även täta otätheter som minskar risken för att radonhaltig gas från marken läcker in i byggnaden. Risken för fuktskador på källarväggar minskar vid utvändig isolering eftersom den ursprungliga väggen blir varmare och torrare.

Isolering av krypgrund

En krypgrund är ett utrymme under bottenbjälklaget. Vid en tilläggsisolering kan man välja mellan att antingen isolera bottenbjälklaget eller krypgrundsväggarna tillsammans med marken i kryputrymmet. Det sistnämnda kallas för att man skapar en varmgrund.

Bilden visar äldre flerbostadshus med krypgrund nederst. I gamla hus har bottenbjälklaget låg isoleringsgrad. Där läcker värme ner i grunden och håller den relativt torr. Men om bottenbjälklaget isoleras så blir kryputrymmet kallare och rejält nedkylt. På våren när varm och fuktig luft kommer in kondenseras den mot de kalla ytorna, vilket ökar risken för fuktskador.

Tekniska hinder och svårigheter: krypgrund

I äldre hus har bottenbjälklaget låg isoleringsgrad vilket medför att värme från huset läcker ner i grunden och värmer den så att den hålls relativt torr. Om bottenbjälklaget isoleras så kommer kryputrymmet att bli kallare och vara rejält nedkylt när värmen kommer tillbaka på våren. Varm och fuktig luft kommer in i krypgrunden och kondenserar mot de kalla ytorna vilket ökar risken för fuktskador.

Isolerar man väggar och golv i krypgrunden blir den varmare men eftersom det blir mer volym som ska värmas så blir inte energibesparingen lika stor samt att man får något kallare golv än vid bjälklagsisolering. Eftersom det är trångt i krypgrunden kan det vara svårt rent praktiskt.

Isolering av källarväggar

Vid utvändig isolering av källarväggar friläggs väggen och isoleras med fuktokänsliga material som i regel har en dränerande funktion. Specialtillverkad cellplast är vanligt för att klara den höga fuktbelastningen. Invändig isolering sker på liknande sätt som för invändig fasadisolering.

Tekniska hinder och svårigheter: källarväggar

Vid utvändig isolering krävs att marklagret närmast väggen schaktas undan vilket kan vara omständligt. Det är därför vanligt att det sker i samband med byte av dränering. Vid invändig isolering kan man få problem med att det sker en fuktvandring från marken genom källarväggen som sedan inte får möjlighet att torka ut på grund av isoleringen.

Isolering av bottenplatta

Det är möjligt att isolera under bottenplattan genom att bila upp plattan och sedan gräva ut underlaget och lägga i isolering. Det är dock ofta enklare att isolera invändigt ovanpå bottenplattan om utrymme finns.

Bilden visar grund som tilläggsisoleras invändigt.

Tekniska hinder och svårigheter: bottenplatta

Om bottenplattan isoleras invändigt finns liknande problematik för markfukt som vid invändig isolering av källarvägg. Det minskar även den invändiga takhöjden, vilket kan medföra bekymmer med till exempel dörröppningar.

Utvändig isolering av bottenplattan är svårt eftersom det ofta finns bärande innerväggar ovanpå plattan som medför att det inte blir möjligt att isolera ett jämnt lager. Därför kan det bli problem med att fukten samlas i de kallare områdena i plattan, vilket ökar risken för fuktskador och dålig lukt.

 
Materialval och egenskaper

Materialval och egenskaper

En konstruktions isoleringsförmåga anges som ett U-värde medan ett enskilt materials isoleringsförmåga anges som ett lambda-värde, även kallat värmekonduktivitet. Värmekonduktivitet betecknas med den grekiska bokstaven lambda λ och anges i enheten W/(m∙K) (watt per meter och kelvin).

Lambdavärdet är oberoende av materialets tjocklek. Ju lägre lambdavärde desto bättre isolermaterial.

Under Lästips och Källor finns de vanligaste isoleringsmaterialen sammanställda och dess egenskaper beskrivna.

Så väljer du isoleringsmaterial

Vid val av isoleringsmaterial är det viktigt att tänka på vilken funktion som ska uppnås. Det kan exempelvis vara ett önskat isoleringsvärde men också ett brandskydd, lufttäthet eller en viss bärighet. Beroende på vilket material som väljs kan flera olika funktioner erhållas.

Vi tar ett exempel!

Egenskaperna som önskas är ett lägre U-värde ned till 0,1 W/(m2K). Ett sådant lågt U-värde innebär att hela vinden blir kallare och framförallt undersidan av yttertaket vilket medför ökad känslighet för fukt. Därför måste tätheten mot lägenheterna under förbättras. Det gäller att täta alla genomföringar, luckor och eventuella anslutningar till andra byggdelar, se figur nedan

Eftersom fukttransporten till en kallvind också kan ske via utomhusventilationen är det inte säkert att det räcker med att lufttäta ned mot bjälklaget utan en årlig översyn krävs också för att säkerställa att inga fuktskador uppstår. Vid problem kan man behöva styra ventilationen så den bara sker när det är torrare ute än inne.

Bilden visar delar av vindsbjälklaget so måste tätas. För att säkerställa att ingen varm och fuktig luft från lägenheterna sipprar upp till vinden och orsakar kondens, måste alla genomföringar och anslutningar tätas noggrant.

Enklaste sättet att välja isolering är att ställa upp önskade funktionskrav och lista vilka isoleringsmaterial som uppfyller kraven. På så sätt får man en bra överblick över vilka material man har att välja på och kan sedan låta pris, tillgång, miljövänlighet eller enkelhet i hanteringen avgöra valet.

Under Lästips och Källor visas ett exempel på en sådan uppställning.

Hur stor blir energibesparingen?

Hur stor besparingen kan förväntas att bli är helt avgörande av byggnadens ursprungsskick. Är byggnaden dåligt isolerad från början blir besparingen större jämfört med om den redan har ganska bra isolering.


Man måste börja med att göra en statusbedömning av befintlig byggnad och ta reda på vilka delar som använder mest energi. Med hjälp av beräkningar kan man göra ganska detaljerade bedömningar över var värmeförlusterna sker och hur stora de uppskattas att vara.

Vi tar ett exempel!

Exemplet utgår från ett flerbostadshus där befintlig väggisolering är 10 cm mineralull och på vinden ligger 20 cm lösull. Hur grunden är isolerad är okänt.

Huset tilläggsisoleras utvändigt med ytterligare 10 cm mineralull och på vinden byts den gamla isoleringen ut mot ny som är 40 cm tjock. Med denna åtgärd har värmeförlusterna genom tak och väggar minskats till cirka hälften och den termiska komforten blivit mycket bättre. Men man får inte glömma att de delar som inte åtgärdats - som fönster, dörrar och grund - fortfarande kan leda till betydande värmeförluster.

Figuren nedan visar hur värmeförlusterna minskar då klimatskärmen successivt förbättras för ett flerfamiljshus. Grundfallet är ett trevånings lamellhus med total uppvärmd yta på 1500 kvadratmeter. Ytterväggar har U-värde 0,3 W/(m2K), taket har U-värde 0,3 W/(m2K), bottenplatta 0,2 W/(m2K) och fönster 2,2 W/(m2K). Störst besparing får man om man byter ut fönstren eftersom de utgör störst värmeförlust i grundfallet. Observera att detta endast är ett exempel och en separat analys måste göras för varje enskilt fall.

Bilden visar exempel på hur värmeförluster minskar vid olika åtgärder. Beräkningarna gäller för ett trevånings flerbostadshus med total uppvärmd yta på 1500 kvadratmeter. Bilden visar resultat om åtgärder görs i tre steg: Första steget = fönsterbyte. Nästa steg = fönsterbyte + tilläggsisolering av vägg. Sista steget = tilläggsisolering av tak + fönsterbyte + tilläggsisolering av vägg.

Rimlig nivå på en tilläggsisolering

Det är de första centimeterna isolering som gör den största nyttan för att minska värmeförlusterna. Figuren nedan visar hur värmeförlusterna minskar med ökad isoleringstjocklek.

Effekten av en tilläggsisolering är störst för de första centimeterna. Figuren visar hur U-värdet förbättras (blir lägre) då en gammal plankvägg isoleras utvändigt med isoleringstjockleken 0-25 cm.

En alltför tjock tilläggsisolering medför större förändringar i konstruktionen. Till exempel att taket måste höjas och takfoten förlängas för att få plats med isoleringen eller att fönstren behöver flyttas ut för att inte skapa konstiga gluggar. Alla sådana förändringar medför extra kostnad som egentligen inte härrör till själva materialkostnaden för isoleringen. 

 
Vad kostar det?

Vad kostar det?

Priset för en tilläggsisolering kan variera stort. Det beror bland annat på hur den befintliga konstruktionen ser ut och hur stor tillgången på material och arbetskraft är.

Men ett bra råd är att försöka samordna åtgärden med en renovering. Om fasaden ändå måste bytas kan det vara bra att passa på att lägga in lite extra isolering och då blir kostnaderna inte så höga.

En tilläggsisolering är en investering som lönar sig på sikt i form av bättre komfort och lägre uppvärmningskostnader.

Ungefärliga kostnader för tilläggsisolering kan hittas från Sektionsfakta (se Lästips och Källor).

Tabellerna nedan följer några olika exempel på kostnader då ingen samordning görs med övrig renovering. Uppgifterna inkluderar arbete (exklusive moms).

Tabell 1. Ungefärliga kostnader för några olika rivningsarbeten i samband med tilläggsisolering av tak, väggar och grund. Källa Sektionsdata 2018.

Rivningsarbeten Kr/m2
Rivning av träfasad och reglar/plank 500 - 1 000
Rivning av tegelfasad 1 000 - 1 700
Rivning av betong/lättbetong fasad 1 000 - 4 500
Rivning och urschakt av befintlig bottenplatta 2 500 - 6 500
Rivning av träbjälklag 1 300

 

Tabell 2. Ungefärliga kostnader för några olika tilläggsisoleringar, inkluderar material och arbete men inte moms. Källa Sektionsdata 2018

Tilläggsisolering Kr/m2
Betongvägg isoleras (100 mm) utvändigt och putsas 2 500            
Tegelvägg/lättbetong isoleras utvändigt (100 mm) och putsas 2 500 – 3 500
Trävägg isoleras utvändigt (70 – 100 mm) med ny panel  2 500 - 3 500
Invändig isolering av yttervägg i trä (70 mm) 1 200
Ny betongplatta med 200 mm cellplast 1 000 – 2 500
Tilläggsisolering (100 mm) på tak 500 – 1 000
 
Att tänka på vid upphandling

Att tänka på vid upphandling

  1. Vad säger lagen? Läs på i BBR för att se vad lagen säger angående funktion. Tänk på att åtgärden ska uppfylla samtliga krav och inte bara minska energianvändningen. Det kan vara klokt att ta hjälp av en yrkeskunnig.
  2. Ta fram funktionslista. Var tydlig med vilka funktioner som ska uppnås vid en anbudsförfrågan. Det kan till exempel vara energibesparing, ljudreduktion, yttemperaturer etc.
  3. Granska kompetens. Säkerställ att anbudstagaren har rätt kompetens och erfarenhet av liknande uppdrag.
  4. Var noggrant med materialval. Kontrollera att material som används har provade och verifierade egenskaper. Vid en CE-märkning är det inte säkert att alla materialegenskaper är provade. Samtliga material ska åtföljas av en prestandadeklaration (DoP) där det tydligt framgår hur produkten är provad och vilka egenskaper den har.
 
Film: En liten film om tilläggsisolering

Här kan du se vår korta film om Guide Tilläggsisolering.

Film: Madeleine Appelgren

 
Ordlista

Ordlista

 

Daggpunkt = Även kallat kondenspunkt eller mättnadstemperatur, punkt i en konstruktion där temperaturen är så låg att vattenånga kan kondensera.

Fuktspärr = Normalt en plastfolie som hindrar varm och fuktig luft att vandra ut i kallare konstruktionsdelar.

Klimatskärm = Samlingsuttryck för de delar av byggnaden som skyddar mot yttre klimat såsom tak, ytterväggar, fönster, dörrar och grund.

Köldbrygga = Värmeflöde genom väggen vid olika anslutningar och genomföringar.

Nattutstrålning = Byggnader både stråla ut värme och tar emot värme från kringliggande objekt. Men vid en klar kall natt får huset inte ”tillbaka” värmestrålning. Detta kallas nattutstrålning och kan leda till kondens eller för hög relativ fuktighet. 

Kritisk relativ fuktighet = Den relativa fuktighet som avgör om en nedbrytningsproses av materialet kan påbörjas eller inte. I det här sammanhanget avses mögel och/eller röta.

Termisk komfort = Upplevt termisk klimat inomhus.

Transmissionsförluster = Värmeförluster genom byggnadens klimatskärm och dess otätheter.

 
Lästips och Källor

Lästips

Sammanställning av de vanligaste isoleringsmaterial

Exempel på uppställning på hur man kan välja utvändning tilläggsisolering av yttervägg

BeBo Bygg- & renoveringsprojekt

Lönsam energieffektivisering: saga eller verklighet? För hus byggda 1950-75, VVS företagen, 2012,

Vandrande fukt Strålande värme -så fungerar hus. C-E. Hagentoft, Studentlitteratur, 2002

Källor

Svårigheter och möjligheter vid energieffektivisering, C. Hiller, E-L. Kurkinen, Urban välfärd – Effektiv energi, (kap 3), Borea AB, 2016

Sektionsfakta Konstruktion, Wikells Byggberäkningar (2017)

Webbutbildning Energibyggare

Boverkets Byggregler

 
Faktagranskning

Denna guide är faktagranskad av Lars-Erik Harderup, Lund Tekniska Högskola.